Aftonbladet – 12 november 1852, sida 2

hafva sett och sällskapat med honom någonstädes, men kunde ej pårbinna tig Hvar; Hvatje gång mannen talade, eller rörde sig, eller log, studsade han och fästade sina ögon på hohom och bortvände dem åter när de eldiga. mörka ögonen ed Pr köld mötte hans. Slutligen ty cktes ett plötsligt ljus uppgå för honom, ty han stirrade på fremlingen md aker min af öblandad förvåning och Häpnad, att denne uppstod och gick fram till-honori. SES a Det är visst:hr Wilson?s sade hah hälffrågande och räckte honom hander. Jag ber er ursäktaatt jag ej känt igen er förut. Jag ser ni känner igen mig, Butler från Ja, jo, jay min herren, sade hr Wilson, såsom en den. der-talade i en dröm. j I detsamma inkord en negergosse och sade till att massersrum: var i ordning; a Å ; Jim, se efter-sakernav; sade den freminande herren vårdslöst; derpå vände han sig tillhr Wilsonöch tillade: — Jägvskulle gerna vilja tala några ord med er i enrum; rörände en viss affär; vill ni vara så göd och stiga in tillmig?. HryWilson-följde: honom liksord en som går i sömner; och de: Begåfvo sig tillsammans till ett vindsrumn; der en nyss uppgjord brasa sprakade, och åtskilliga äf betjeningen ännu fjeskade med att ställa ett och ännat i ordning. När allt var öfverstökadt vocH betjeningen aflägsnat sig; tilläste den unge mannen mycket noga dörren, tog nyckeln i fickan; vände sig mot hr Wilson och i det han slog armarna i kors, såg honom stint i ansigtet. Georg; sade ihr Wi sönv Jag Georgp, sade den ubgömannen:. Detsskulie-jag aldrig kunnat vänta mig: Jag är temligen väl fjaskerad, skulle jag tros, sade dem unge mannen småleende; sLitet valmötsbarks.dekokt har gifvitmittgula skinn en syperb bränn färg, och håret har jag svärtats ami Ber jag svarar icke alls mot beskrifningen i efterlysningen. yo Meny köra Georg; det är ett farligt spel du spelar. Jag skulle ej velat-råda dig till något sådant.,