På Z. HEGGSTRÖOMS förlag har af trycket nyligen utkommit (h. å 1: 24): VEXTERNAS ANATOMI och PHYSIOLOGI. I sammavdrag af F. UNGER Med. D:r och Peof. i Grätz. Utgifvaren yttrar i sitt företal: A!lt ifrån den store ;gon mån skall ega rätt att ka!las Botanist, — man skall mästaren Linnd, som med ödmjnk glidje bekände, at Gud låtit konom koxain i sin hemliga rådkammarer, bafva naturvetenskaperna med allt större och större framgång bemödat sig att tränga in på djupet af sitt innehåll, satt lära känna tingens inre natur och sålunda allt bättre vatta och förstå betydelsen af de lifsyttringar, som den or aniska verlden öfver allt uppenbarar Det ide-la målet för detta naturvetenskansernas sjräfvande är att komma tll närmare insigt i den gudomlica barmoni, som råder sinom universum, så väl i det stora hela som i dess a!dra m:nsta enskilda delar, — att finna et inre väsenades enhei suppenbarad öfverallt uti formernas ändlöst vex:ande mångafäldo. — — — aD3t fordras nu mer någonting utöfver denna kunskap om den yitre formen, för aw rean i nå soka begripa hvad en vext är, och huru en vext lefYer. Nybörjsren bar vid detta studiom vaf vexternas anatomi och physio!ogi länge sakrat en pässände ledtråde. I Botaniska Notiser, 1832, pag. 96, som intagit ofvanstående utdrag af Utgifvarens företal, tilläzges: Den bland yogre botauister i vårt iand temligen allmänt räsande ebristen på någorlunda grundlig kännesom om vexternas viöre bygenad och Ifsverksamhbet skal säkeriger genom densamma (Ungers ovannämnde Vextphysiolog, aftelvas. Att den skall vara välkommen kan derföre icke betviflas. särdeles som de ändringar och förbättring ar, de ista årens rön framkallat, finzas igkttagnva.