Aftonbladet – 10 november 1852, sida 1

ONKE X ELLER NEGERLIFVET I AMERIKANSEA SLAFSTATERNA. AF HARRIET BEECHER STOWE. Om någon skulle nosa sig hit,, sade den goda mannen, i det han sträckte ut sig till hela sin längd, så är jag färdig att ta emot honom: jag har sju räklar till söner, hvar och en sina tretton qvarter lång, och de skola också vara färdiga. Helsa och bed dem komma när och bur som helst; vi skola alltid ha traktamenterna i ordning, sade John, i dethan for med fingren genom sitt yfviga här och utbrast i ett gapskratt. Uttröttad, mörbultad och modfäld släpade Elisa sig fram till dörren med sitt barn, som låg i djup sömn på hennes arm. Den groflemmade mannen lyste henne i ansigtet med ljuset, och i det han gaf ifrån sig ett slags mediidsam grymtning öppnade han dörren till en liten sängkammare innanför det stora köket, i hvilket de befunno sig, och bad henne itiga in. , Han nedtog ett ljus, påtände det och satte det på bordet, samt vände sig sedan till Elisa med följande ord: Se så, flicka; behöfver ej vara rädd nu, komme hvem som komma vili. Jag har allahanda don att uppvakta objudna gäster med,, sade ban, pekande på nägra studsare och dubbeibössor som hängde på väggen; och jag tror litet bvar vet, att det just inte är så rådligt försöka att taga folk härifrån mot min vilja. Så nu kan du just gå och lägga dig a:t sofva lika tryggt som om mor din sutte och vaggade dig,, sade han i det han tillslöt dörren, i Det var en ovanligt vacker menniska, det ders, sade han åt senatorn. ,Nå. nås de vackra ba största skälet ett ryroma sin kos ibland, om de ha sådana känslor, som en anständig qvinna bör ha, Jag känner nog hela den historien. v),68 A. B. n:o 248261.