Aftonbladet – 9 november 1852, sida 3

En hessisk tidning omtalar ett rykte att: Iden nya förväntade förbunds-presslagen skal: infogas en paragraf, som fordrar,. att hvarje i Tyskland utkommande eller : åtminstone för Tyskar skrifven tidning skall vara en kristen. Preussen. I Prenzlau har koleran vtbrutit med så stor häftighet att en annan ort blifvr bestämd för det val till andra kammaren som Ider skulle ega rum. Bland de studerande vid teologiska fakulteten i Breslau cirkulerar en petition att konungen måtte till en ledig lörarebefattning derIstädes kalla en jesuit. 1) Tiden för en jernvägsfart mellan: Berlin och IKöln skall nu förkortas från 17 till 14, timmar. Man lär äfven hafva utsigt till att geInom öfverenskonmrmelte med de franska jerni vägsdirektionerna kunna bringa. det derhän, .Jatt man på 31 timmar kan komma frän BerIlin till Paris. Konungen af Sachsen har gjort en påhelsning i Berlin. Naturligtvis sätter man dennäå Iresa i samband med tullfrågan. Bayern. Enligt underrättelser från Minchen -lärnar ministerpresidenten v. Pfordten resignera Il anseende tillsin sjuklighet. ) I Braunschweig skall med det första aftäckas en staty af Lessing, 9 fot hög och uppställd på ett lika högt postament. : i ÖSTERRIKE. Regeringen söker befordta utbredandet af Itvska språket i de icke-tyska landsdelarne. Så har t. ex. nyligen blifvit förordnadt, att rättsspråket i Galizien och Krakau hädanefter skall vara tyskan. Man synes i Wien icke hysa stort förtroende till den franske maktinnehafvarens fredliga försäkringar, ty rustningarne fortfara alltljemnt. Ryska tronföljaren väntades med det första till Wien. Baron James Rotschild i Paris har erhällit österrikiska jernkroneorden. . SPANIEN. Regeringen har anbefallt ofördröjligt föreItagande af kompletteringsval i-åtskilliga prolvinser; och man slutar deraf att cortes inom kort komma att sammankallas. Alla öfver saltoch tobaksförsäljningens Ifrigitvande tillfrågade handelsjuntor, den i Madrid äfven inbegripen, hafva uttalat sig til! förmån för denna åtgärd, hvars dekreterande Iman nu med säkerhet motser. I Franska skepp hafva i Spaniens hamnar erhållit enahanda förmåner som inhemska. ITALIEN. Den kris, som någon tid hotat i Sardinien, har nu kommit till utbrott och synes hafva tagit den för frihetens sak: sorgligaste vändniog. Vi sakna ännu direkta underrättelser lom de sednaste tildragelserna, men följande Itelegrafdepesch af den 30 Oktober i den preussiska Staats-Anzeiger, meddelar tillräckligt för latt man kan göra sig en föreställning om såIkernas ställning. Återstår att se huru kamrårne, då de en gång komma tillsammans, Iskola anse och mottaga de skedda förändringarne, eller kanske snarare huru kamrarne komma att under den nya regimen behandlas. hm ifrågavarande depeschen är af följande lyIdelse: Alla de sardinska ministrarne hafva tili iKonungen inlemnat sina afskedsansökningar: IHans Maj:t har mottagit dem, och sedan ätfIven grefve Cavour ej velat återtaga lagen om Iciviläktenskapet och de med honom inledde Junderhandlingarne sålunda misslyckats, har IKonungen uppdragit grefve Balbo att bilda en ny minister. Det tros allmänt att gretvarne Revel, Scolpis och Pollon; alla tillhörånde yttersta högern, äro bestämda för finans-, justitieoch inrikesportföljerna. Från Florens erfar man, attlord Roden och öfriga medlemmar af den engelska deputation, som ämnar lägga sig ut för makarne Madiali, den 22 Okt. ditkommit. I Florens afslöts den 19 Oktober förhöret med Guerrazzi, hvarefter undersökningen med I Romanelli började. Romanelli: var först deI puterad och blef -sedan justitieminister under provisoriska regeringen. Han förnekade sig Ihafva stått i förbindelse med. guvernören i Lilvorno, Pigli; öfver händelserna den 8 Febr. lafgaf hanen lång berä:telse och påstod, att Than befunnit sig bland de deputerade som licke velat lemna salen då folket dit intfängt. Han säger sig först hafva vägrat mottaga den honom erbjudna portfölj, men edermera döck låtit förmå sig dertill, i förhoppning att kunna -— a mm OLM MH FP HN FR AA MM 4 SA 4 ee ÖS MN 4R LU cec 5 PUT Ur ff HS ma 8 H PR Ibringa regeringen i en moderatare rigtning.l. IHan förnekade: det. han : undertecknat dekretei Jom Leopold II:s afsättning; och påstod att denna anklagelse blifvit för sent framställd; och att det:derföre vore honom omöjligt ati framställa vittnen till bestyrkande af denna sin utsagv. Han medgaf att han undertecknat dekretet om Guerrazzis: utnämnande till Idiktator, emedan han, af det sätt hvarpå hän sett denne tillintetgöra Mazzinis planer, hade löfvertygat sig att Guerrazzi var en man af Imoderata tänkesätt. Det valcirkulär, som tvang alla valmän att voötera, rättfärdigade han derigenom, att han sade sig hafva trott att bönderna skulle på detta sätt tvingas att rösta, och i följd deraf en monarkisk församling blifva vald. Officiella bladet meådelar en redogörelse öfser det mordförsök som gjorts mot miniIsterpresidenten Baldasseroni. Anfallet skedde midt på Jjusa dagen på en af de mest besökta gatorna, då hr Baldasseroni till fots skulle begifva sig till sitt hem. Blessyren jvar dock sä obetydlig att ministerpresidenten Jej ansett nödigt afbryfa sina vanliga sysselsättningar. Polisen anser sig ha kommit på spåren gerningsmannen, hvilken vid brottets Ibegående lyckades smyga 8ig undan i folkmassan. Från Parma berättas, ätt hertig Carl den I3:dje utfärdat ett dekret, som förbjuder allal Tjuridiska, embetsmän samt alla vid offentliga läroverk anställde personer att bruka skägg, Iså framt de ej bära militäruniform ler någon lf riddareorden. Öfverträdelseraf-denna befall-jd luing straffas första gängen med 6 månaders!e