Aftonbladet – 6 november 1852, sida 1

ONKEL TOMS STUGA ELLER NEGERLIFVET I AMERIKANSKA SLAFSTATERNA. AF HARRIET BEECHER STOWE. 5 Det der är-ett slags skickelser som du vackert låte bli att fuska med en annan gång, junker Sam. Jag tillå. ter ej att man drifver sådant der gyckel med bättre folk som kommer hit, sade herr Shelby med så mycker stränghet som han under närvarande omständigheter kunde åstadkomma. Nu är det 83, att det ej är lättare att narra en negei än ett barn att tro det man är vred: bådas instinkt säger dem buru det verkligen står till, oaktedt alla försök att läta påskina motsatsen; och Sam blef på intet vis försagd öfver denna skrapa, ehuru han antog en uppsyn af djup bedröfvelse och drog ned mungiporna på det mes ångerfulla vis. Masser har rätt, fasligt rätt; det var mycket fult gjordt af mig, kan ej neka till det; begriper nog att masBer och missgis inte vilja uppmuntra sådana missdåd. Fasligt ledsen att jag gjort så der; men se en fattig neger är för grufligt frestad att göra det som fult är ibland med sådant der folk som den der Haley; för se inte är ban ändå någon bättre herre, det kan väl till och med-en palter som jag nog märka., : Godt, Samp,, sade fru Shelby, nefter du tycks inse ditt fel och ångra dig, så kan du nu gå och söga åt tant Chloe att hon ger dig ett stycke af gödbammelssteken som blef öfver i middags. Du och Andy mäste vara hungriga. Missis är alltför god!s sade Sam, bockade sig lifligt och for af. ; Läsaren torde hafva märkt att junker Sam hade en medfödd gåfva, som utan tvifvel skulle kunnat bringa honom högt upp i Verlden — en gåfva att gör sig gagn af all! ) 50 A, B, n:o 248—258,