Aftonbladet – 5 november 1852, sida 2

stor tillverkning, men deremot erhällit rättvist loford för varornas godhet, hvilket är den säkraste vägen att äfven i sinom tid ernå det förstnämnda resultatet. — Götheborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning för den 1 dennes meddelar följande: Redan flera dagar har man temligen allmänt här i staden samtalsvis sysselsatt sig med-olika tydningar af åtskilliga i staden bosatte personers längre eller kortare fränvaro, utöfver den tid man förmodat ati de skulle hit ätervända. Så har skriivaren ä tolagskontoret, hr A. Hagman. hvilken bortreste till utrikes ort med pass för flera veckor sedan, ännu icke athörts, och känner man nu att han efterlemnat en större balans, ehuru beloppet ännu ej kan uppgifvas. Emellertid är af tolagskamreraren Grundell qvarstad lagd på hans här qvarlemnade egendom. — Likaså j. afreste för ett par veckor sedan minuthandlaren B. Håkansson, utan att hafva sedermera afbtörts. Häkansson efterlemnar här icke obetydliga skulder, hvilket gör hans aflägsnande högst misstänkt. Emellertid hafva veterligen icke hans kreditorer ännu vidtagit nägon ätgärd till förekommande af boets skingriog. — Vid samma tid som Häkansson afreste äfven minuthandlanden C. J. Eriksson med pass till utrikes ort och har ej heller äterkommit, till följd bvaraf ätskillige hans härvarande kreditorer hos rädhusrätten i dag begärt hans försättande i konkurstillstånd, med förevisande af bref från Eriksson till hans härvarande broder, deri han tillkännagifvit sitt afvikande. — Slutligen, och hvad som här väckt största sensationen, har stadsmäklaren J. F. Berggren, som för omkring 14 dagar sedan härifrån afreste med pass till Hamburg, ännu icke ätervändt, ehuru hans bortovaro icke förmodades blifva sä längvarig, Sedan Berggren med flera ängbätar blifvit förgäfves väntad, hafva misstankarne att han afvikit, hvilka i början ansägos otroliga, vunnit allt större sannolikhet. I dag har man ändtligen erfarit, att Berggren af en resande frän Götheborg blifvit antraftad i Hull sistl. tisdag eller onsdag, dä han uppgaf sig vara stadd på resa till London. Hans afvikande synes af allt detta otvifvelaktigt. Också hafva i dag tvenne af B:s kreditorer begärt och erhållit qvarstad på bans härvarande egendom. Detta Berggrens afvikande har väckt sä mycket större förundran, som han i egenskap af mäklare förtjent betydligt med penningar, hvarföre man söker förklara det antingen af misslyckade spekulationer i bränvin eller af B:s kända lättsinne vid allehånda transaktioners ingäende. Det gifves icke rimligen andra förklaringsgrunder, derest man ej kan antaga, att han till sin resa försett sig med större kapitaler. Åtskilliga personer blifva väl på Berggren lidande; dock drabba förlusterna, efter hvad ännu är kändt, icke betydligen nägot af stadens mera aktiva hus, hvarför sjelfva börsen i och för sig kan anses mindre intresserad i sakenp., -— i derlvdanda HY, bar, ektfelkelng en sälta at hr J. C. E, Nolle. roth till jägmästare A. F. T. Ostwald för 183,333 rdr 16 sk. rgs. I försäljningen ingick dock icke bränneriet. m——X8!Ö — Från landsorten omtalas ett större fallissement, Handlanden i Sundsvall N. F. 8Selander har till dervarande rådbusrätt ingifvi sin staf, upptagande skulder till ett belopp af icke mindre än 205,000 rdr rgs. Borgenärerna hafva sitt första sammanträde inför rätten den 10 dennes för val af Gode Män etc. ER — Svenska Tidningen har på sitt vanliga pgenerade, eller, kanske rättare, på sitt takiska, sätt sökt bemöta de anmärkningar, som less opåkallade inblandning i en tvist mellan vå andra tidningar framkallat, och som vi i sår delvis ur Posttidningen aftryckt. Hvar och en har sina begrepp om det taktiskt skickiga och denna olikhet i åsigter synes, hvad Svenska Tidningen vidkommer, äfven sträcka ig till frågorna rörande pressens moralitet. ;venska Tidningens svar innehåller hufvudakligen följande: Det nämnda bladet (Posttidningen), sedan let försökt slingra sig ifrån sin dikt om anIra tidningars postarfvodesbefrielser, dermed, tt den endast var ett ur högen taget exemel på hvad som Lunde ega rum, — har uppjort en lista på Sv. Tida:s förbrytelser, ett ngenämt ämne, hvarvid ur så väl redaktioens egna, som ur insända artiklar och ur öljetongen sammanletats våra synder. Vi föränas öfver, att de ändå blott utgöra 5 eller . Men troligen äro de endast en början af!si rbetet på detta tacksamma fält. a Det är vårt uttryck: Posttidningens värdiga fr vars som uppväckt denna nya storm. Sv.lbe 1dn, vill lära oss värdighet, heter det. —!C ej! Posttidningen har alltid mot Sv. Tidn.!g i skickat sig, att en slik filantropisk förvil-lc Ilse icke Kunnat falla oss in. Sv. Tidn:s!C ns SSE rg