Aftonbladet – 3 november 1852, sida 4

På Z. HEGGSTRÖMS förlag har af trycket nyligen utkommit (h. å 1: 24): VEXTERNAS ANATOMI och PHYSIOLOGI. I sammandrag af F. UNGER. Utgifvaren yttrar i sitt företal: Ailt ifrån den störe mästaren Linn d, som med ödmjuk glädje bekände, att sGudlåtit honom koxa in i sin hemliga rådkammaren, bafta naturvetenskaperna med allt större ochstörre fram: Igång bemödat sig ätt tränga in på djupet af sitt innehåll, att lära känba tingens inre natör och sålunda allt bättre fatta och förstå betydelsön al 26 lifsfltringar, som den orzaniska verlden öfver allt uppenbarar: Det ides)la målåt för detta naturvetenskanernas sträfvande är alt komma till närmare insigt i gen :gudemliga -barmoni, som råder inom universum, så väl i det stora heia som i: dess :aldra minsta enskilda delar, — att finna ett inre väsendes enhet uppenbarad, öfverallt uti föormernas ändlöst vexlande månigsfäldo, — — — Dot fordrås nu mer någonting utöfver denna kunskap om den yttre. formen, för att rean i näMed. D:z och Prof. i Grätz, gon rån skall dgå rätt att kallas Botanist, — man skall söka begripa hvad vext är, och burw en vext lefVer. Nybörjare har vid detfa studium af vextetnas anatomi och physiologi länge saknat en pasosande ledtråd. I Botaniska Notiser, 1852, pag..96, som intagit ofvanstående utdrag af Utgilvarens företal, tillägges : Den bland yngre botanister i vårt land temligen allmänt rädande spristen på någorlunda grundlig kännedom om: vexlernas sinre byggnad och lifsverksamhbet skall säkerligen gerom densamma (Ungers ofvännämnde Vextphysiologi) aftjölpas. Att-dew ekatl vara välkommen kan derföre icke betviflas, särdeles som de: ändringar öch förbättringar, de gista årens rön framkallat, finnas iakttagna