Aftonbladet – 1 november 1852, sida 1

ONKEL TOMS STUGA) ELLER . NEG?IRLIFVET I AMEMEANSKA SLAFSTATERNA. AF HARRIET EEECHER STOWE. Det blef nu en väldig nppståndelse i huset, ett sprin gande och hojtande, ett öppnande och igenslående a dörrar, ett framtittande af ansigten i alla förg-nyanse frän åtskilliga håll, och detta räckte en fjerdede!s timm vid pass. Blott en enda person, som skulle kunnat lemn ljus i saken, var tyst som muren, och det var mäster kocken, tant Chloe. Tigande, och med ett dystert mol öfver sitt annars jovia!iska ansigte, fortfor hon att rost bröden till frukosten, liksom hon intet hört och sett a allt det oväsen som föregick omkring henne. ; Efter en kort stund satt ett dussin unga negerpojka: liknande lika många kråkor, uppkrupna på verandans sta ket, hvar och en med föresats att vara den förste sor skulle underrätta den fremmande herren om hans missöde FHan skall bli topprasande, det lofvar jag., sade Andy 3 Tror du icke han skall börja svära? sade lilla svart ack. Var viss på det, ty ban brukar svärar, sade illa ull hufvudet Mandy. Jag hörde honom i går vid bordet y jag kröp in i skåpet der migsis har de stora syltbu tkarna, och jag hörde hvart ord. Och den lilla tossa Mandy, som aldrig i sin lefnad tänkt på betydelsen något ord bon hört mer än en svart katta, tog nu påsi en min af öfverlägsen insigt och häfde sig obeskriflig hvarvid bön alldeies glömde att omtala, att ehuru ho verkiigen suttit instufvsd mellan syltburkarna, bade ho dock sofvit som ett godt barn hela tiden. När ändtligen Haley kom ridande, 1 stöflor och spo rar, surrade den bedröfliga tidningen fri ala håll: bar öron. Pyssrma, på verandan blefvo bedrasna 1 ej förhoppning ant få höra hopom svärja, hviket ban gjord med ett munflöde och ett eftertryck sow fröjdade de; ) Se A. B. n:o 248—253.