Aftonbladet – 30 oktober 1852, sida 3

Maj:t blifvit sanktionerade och mot hvilka således insen appell vidare äger rum. Ibland de nya föreskrifterna förekommer äfven den, att öfver altaret i len blifvande kyrkan skall i halfeirkelform och med nalfalnslänga bokstäfver anbringas följande, med diplomatisk noggrannbet afskrifna inskription : KUNRXPLAXMVZONPDQCIYESB Stadens äldste och räd sammanträdde för att tyda leona inskrift, men de funno snart att den gick öfver deras förständ. Kommo så alla stadens lärde och rise tillsammans, men äfven de funno sina lärdom här stranda. Sedan ingen annan utväg äterstod, skickales inskriften till Götheborg, men äfven vära lärde nafva förgäfves ansträngt sig att tyda dess hemligietsfulla gäta. Allt hvad de kunnat säga är, att det språk, hvarpä den är aftattad, icke är Svenska, icke Latin, icke Grekiska, icke Hebreiska, icke Arabiska, icke Sanskrit, icke heller något kändt modernt spräk. Nägon har gissat att det skulle vara ryska, emedan ifven andra tecken häntyda på att öfverintendentsembetet blifvit nägot ryskt; men denna tanke har olifvit förkastad säsom varande ohöfvisk. Man har ifven sökt läsa skriften baklänges, i tanke att embe.et möjligen gär den vägen, men äfven detta förgäf7es. Slutligen gissade nägon, att det skulle vara mesopotamiska, hvarom Holberg yttrar: de Mesopotaners Sprog er et forunderlig Sprog, och man beklagade att icke någon profession fanns i detta spräk vid något af vära universiteter. Komma dylika inskrifter i gäng, blefve det dock nödigt attrikets stänler snart beviljade anslag till en sådan lärostol. Det finns dock en tolkningsmetod, hvilken ännu ej blifvit försökt. Vi erinra oss att för nägra är selan hade nägra klyftiga antiqvarier slagit sina hufvuden tillsammans, för att utfundera meningen med de omtalade s. k. hällristningarne vid Runamo. Efter mycket funderande upprann i en af de lärda hjernoraa den luminösa tanken, att uttolkningens svärighet torde försvinna, om man läste skriften stående på wufvudet. Visserligen tyckes denna method tillhöra den uppoch nervända verlden, men man känner ej hvilka regioner våra kongliga embeten lefva. För Kungsbackaboerna synes det i alla fall komma att bli nägot besvärligt. Men det faller oss något in: helt säkert är det en af frimureriets mystiska formler vi här hafva för oss. Frimureriet och byggnadskonsten äro, såsom man känaer, nära beslägtade; frimurarne äro. intet annat än byggmästare, hvilka förvarat vissa hemligheter inom sitt yrke alltse:n Salomos tempelbyggnad i verlden, ovilken utfördes af idel frimurare. För att tyda gätan mäste man säledes ge sig in i denna orden. Skulle det kunna-vara en avis ät Kungsbackaboerne i detta fall? Aterstär ännu en förklariog, att inskriften icke innebär någon tanke, att det blott är en samling af på måfå hopställda bokstäfver. Men skulle Kongl. Maj:t kunnat sanktionera en sådan öfverint.-embetets tanklöshet och befalla det goda Kungsbacka, som alltid visat sig villigt att, såsom goda undersätare egnar, bokstafligen följa H. M:ts bud, att i sin kyrka uppsätta en inskription utan tanke, och det med halfaloslänga bokstäfvrer till? Sädant är aldrig möjligt! En mening mäste finnas, och vi anmoda vördsamt alla färde inom och utom Europa, att till Kungsbacka insända sina förklaringar, vissa som vi äro att stadens innevånare med nöje vidkännas postportot. — BEDRÄGERI I STORT. Till följd af en annons i franska tidningarne, så lydande: Engelska försäkrngssällskapet. The, Universal önskar en agent i hvarje fransk stad. Arsaflöning 2000 å 6000 francs. Man skrifver, i frankerade bref, till hrr Dixon, direktörer, 7 Milre Square, City, London — hade en fransman afsändt en förfrågan till bemälde hrr Dixon. Säsom svar erhöll han en tryckt prospektus och ett bref undertecknadt S. W. Dixon O:o, allt på franska språket, och i dessa ordalag: I,Universelle, Compagnie dassurances sur la vie et contre Pincendie. Capital garanti 10 millions de francs. Comite de surveillance, MM. le duc de Beltimes, le comte de Wilskire, lord Whitmore, lord Cheldster, loxd Mingham. Banokirer: la Banque dAngleterre et dIrlande. Directeur, sir John William Dixon., Prospekten säger vidare, att agenten bör säsom kaution insätta för första klassen 100, för andra klassen 50 och för den tredje 25 L sterling; samt att frägaren är antagen till agent, men bör ofördröjligen insända kautionsbeloppet i trattor på London eller i bankosedlar. Eimeltertid har, vid närmare efterfrågningar hos i Frankrike vistande engelsmän, det blifvit upplyst atti England finnes hvarken nägon hertig af Beltimes, eller nägon lord Cheldster, eller lord Mingham, och allmänheten uppmanas nu i Journal des D6b. att akta sig för berörde försäkringssällskap. — KANINHANDELN MELLAN BELGIEN OCH ENGLAND. Man läser i en korrespondensartikel rån London af den 14 dennes följande märkliga uppgift rörande. detta ämne: aFör nägra dagar sedan hölls här, (i London) ett möte af kaninhandlare, hvilket lemnade intressanta statistiska data. Ännu för aägra är sedan var kaninkött i London alldeles obekant eller obegagnadt. Några företagsamma handelsmän, som blifvit uppmärksamme på de Belgiska haraaarnes utomordentligt ringa pris, försökte nu vänja allmänheten vid kaninkött, hvilket skedde med sä god oäföljd, emedan köttet är ganska välsmakande, att ifrän 50 till 100 tons kaniner, d. v. s. från 300 till 600 skeppund i hvarje vecka pu införas från Ostende, och omkri:g 100,000 menniskor i London hvarje söndag spisa kaninstek, Mötets ändamäl var att ästadkomma en petition, att få döda kaniner intörda under titeln färskt kött, hvarigenom det blefve tullfritt, i stället att det nu drager en fastän obetydlig tull under benämningen villebräd. Förestäende data lemna ett exempel på, till hvilken betydlig produktionsmängd och afkastnidg man genom industri kan komma äfven i de säkallade smäväringarna. Kaninafveln bedrifves i Belgien hufvudsakiigen af en stor mängd små jordbrukare eller hvad man hos oss skulle kalla backstugusittare som hafva en obetydlig jordlapp ati lefva af, men skaffa sig en vacker inkomst och bergning genom odling af den och :rädgärdsprodukter, höns och kaninafvel m. m., hvilket allt de bragt till stor utsträckning. — HANDSKFABRIKATIONEN I Paris. De franska handskarne ha på de sista tjugo ären vunnit alltmera afsättning och ega nu i allmänhet företrädet för de engelska och italienska, som fordom foro mest omtyckta. Denna industrigren har derföre också erhällit en betydlig tillvext och dess tillverkningsvärde appskattas till 7 å 8 millioner rdr bko om äret. Paris räknar 185 handskfabrikanter, som dock, i anseende till de höga arbetslönerna der på stället, i allmänhet läta sömnadsarbetena för sin vara utföras i provinserna, såsom i departementerna Loire et Cher, Orpe, Eure, Oise samt landtdistrikterna invid Paris, svarest en stor mängd qvinnor och unga flickor uteslutande sysselsätta sig med detta arbete. Handskarie tiliskäras i Paris och skickas derifrån till sömmerkorna. Bland nämnde handskfabrikanter räknas 36, hvilkas tillverkning för året öfverstiger 100,000 francs. PRAO a Paste sne HANDELS-UNDERRATTELSER. Medelkurs , noterad Stockholms Börs d. 29 Okt. London 44 rdr 40 f. — Hamburg 497 B 8 rst. — Paris 22 8 8 ret. — Petersburg 92 B 9 rst. Totalbelopp: 4642; Rdr H. Bko 73,349; Francos 6506; Rubel 4400. j TORGOCH HAMNPRISER. STOCKHOLM den 50 Okt. Hvete, godt, 48: 56 å 49 rdr, sämre 47 rdr, Råg 45 å 45: G, Korn 41: 94 å 49 Hafra 6 38 åå MY rdr BRlandoäd MM: 40 X MM. OM Äntan