Aftonbladet – 30 oktober 1852, sida 1

Stackars gossel arma barn! sade Elisa, de hafva sålt dig! men din moder skall rädda dig öndål Ingen tår nedföll på denna hufvudgärd; i en sådan nöd som denna har hjertat ej mer några tårar — det droppar endast blod, och förblöder stumt. Hon tog ett papper och en blyertspenna och skref, brådskande: O missis, dyra missis! håll mig ej för otacksam — tänk ej illa om mig, — jag ber så iunerligt, — jag hörde allt hvad ni och masser talte i natt. Jag ämnar försöka rädda min gosse — ni fördömer mig ju ej? Gud välsigne och belöne er för all er godhet och ömhet!v Sedan hon hastigt hopvikit detta och skrifvit utanskriften, gick hon till en dragkista och tillagade ett litet -knyte med kläder för sitt barn, som hon med en halsduk fastband kring lifvet på sig; och så vaket är det ömma modersbjertat, att hon ej glömde att lägga in ett par af hans käraste leksaker, och behöll framme en brokigt målad pappegoja för att muntra honom med när hon uu nödgades väcka honom. Det gick ej så Jätt att få den lilla sofvaren vaken; men efter något beraödande satte han sig upp och började leka med sin fogel, under det modren satte på sig hatt och schal. ) Hvart ämnar du gå, mamme?. sade han då hon nalkades sängen med hans lilla blus och mössa. Modren böjde sig ned och säg honom så allvarsamt i ögonen, att han i hast förstod att någonting ovanligt var å förde, ,Husch, Harry, hviskade hon, får inte tala högt, annars kunna de höra oss. En stygg karl vill komma och taga lilla Harry från sin mamma, och föra honom långt bort i mörkret; men mamma tilläter inte det — hon vill sätta på sin lilla gosse blus och mössa, och springa sin väg med honom, så att den stygga karlen ej skall få fatt på honom. Under det hon så talade fulländade hon hastigt gossens enkla klädsel, tog honom så på armen och hviskade ytterligare åt honom att han skulle hålla sig mycket, mycket tyst; och sedan hon öppnat den dörren till sin kammare som Jedde till den ytire verandan, smög hon sig sakta ut på gården. Det var en smällkall, stjernklar natt, och modren