Aftonbladet – 28 oktober 1852, sida 1

blandas ifolkets alla angelägenheter, har i denna tidning -ett par gånger erinrats, att våra kommunala styrelser, sågom t. ex. hushållningssällskaperna, icke -böra göra sin verksamhet beroende af understöd från statens kassa, utan förskafta sig inkomster inom sina egna orter. . Om kommunalinträttningar skola ga någon nytta, måste de ega sjelfstönighet.. Blifva de statens nådehjon, komnis: de också att förvandlas till ett slags bjelphustrur åt embetsmannaväldet, och på denna; ståndpunkt förmå de ej: framkalla: något lefvande; intresse -hos folket. De shita med att blifva. omtyckta ungefär lika mycket som fjerdingsmansbefattningarne: i Af. mången torde dessa våra åsigter anses opraktiska, emedan vi sakna en sådan kommunalstyrelse, som kan förskaffa medel till ifrågavarande ändamål såvida de ej begäras från staten, och mar fruktar dessutom att dylika kommunalafgifter, om de införas, ändock i sjelfva verket blott blifva en ny beskattning, utan att medföra ringaste minskning i skat terna som ingå till statsverket. Hvad den första omständigheten vidkommer, så är den visserligen ett högst väsentligt hinder ; men hvarföre påtänker man dåej med allvar att afbjelpa det, genom införandet af en verklig kommunalstyrelse, hvaraf behofvet vexer med hvarje dag? Då vår, på tyska, franska och ryska centralisationsplaner alltför mycket begifna regering sannolikt icke vill taga något initiativ i denna sak och då. man för densamma ej heller kan sätta några särdeles stora förhoppningar på rikets ständer, vore det väl bäst om en eller annan provins, som har den lyckan att -ega omtänksammå. och för det allmänna bästa: lifvade prsaner, sjelf gjorde försök med upprättande af någon mera omfattande kormmunalinrättning. Regeringen skulle svårligen kunna annat än. dertill skänka sitt bifall, och om. man blott. finge ett. exempel på framgång, skulle: de andra. orterna snart följa: efter:; Om :en, dylik: kommunalinrättning någorstä-. des komme till stånd, kunde den väl också få några utvägar till inkomster. Man ser huru städernas kommunalstyrelser förstå att skafta sig. goda. inkomster genom; att bortarrendera utminuteringsrätt af spirituosa. Kunde: icke samma rätt öfverlåtas , åt kommunalstyrelser som bildades på landet. De skulle sannolikt derefter sjelfva verksammare hindra lönnkrögeriet än hvad -kronobetjeningen nu. förmärs. Detta innefattade icke nögon förnärmelse emot någons -förvärfvade: rätt: — Staten har-:endast sin bevillning af krogarne på landet; Det vore ej heller något intrång i nuvarande näringsfrihet; ty krogrörelsen är: och måste, så länge den skall-existera, vara underkastad. auktoriteters förfoganden.Den enskilda företagsamheten beror här af de reglor som det allmänna bästa fordrar. Komme. man sig blott före med att er gång anordna nägra inkomster åt .kommunalstyrelser, så skulle dessa.i den mån.de visade sig befrämja landets och folkets bästa nog sedermera erbålla de-för befordrande af deras nyttiga ändamål. erforderliga medel. —. Det är allmänt bekant att ståtsinkomsterna, hvilket med : andra ord vill. söga .detsamma som skattebördörna, äro i ständigt stigande. Ingenting har hittills synts förmå hämma denna vextlighet. Men om folket började att genom insamlandet af egna afgifter ombesörja en del af sina lokala angelägenheter, utan att för sådant ändamiäl: framräckasen -bedjande hand till statsverket, så skulle väl deraf blifva följden, att åtminstone borgareoch bondestånden ällvarsamt förenade gig om att minska buägeten, för att få desto bättre tillgångar för kommunalskatterna, och då en del utgifter. icke komme att betunga statskassan, förlorade vederbörande också åtskilliga af sina :verksammaste motiver för att förmå representanter till frikostighet emot. statsverket. . Det heter nemligen vid sådana tillfällen; att om den. eller den orten. skall kunna få ett påräknadt understöd,så måste. representanterna derifrån icke underlåta att hjelpa till-att föröka ståtsinträderna, emedan lillgängar eljest komma att fattas för det äskade understödet. För vinnande af ett anslag på några 1000 rdr; erhållas på detta sätt röster för flera hundra tusen eller kariske millioners tillökning i den allmänna budgeten. Om de lokala intressena blefvo något frånskiljda den allmänna budgeten och mera ställda på sin egen.botten, skulle en af:.de;hufvudsakligaste källorna för inverkan på de i öfrigt sjelfständiga elementerna inom representationen förtorkas, Man bör. således icke. hysa fruktan att införandet af kommunalafgitter blott skall blifva en tillökning i den förutvarande beskattningen, utan snarare antaga att sådäna afgifter skulle kraftigt bidraga till denna sednares minskande eller åtminstone att hindra dess oupphörliga tillvext. Denna tillvext skall. deremoti en förvånande grad framdrifvas, ifall de hos oss begynnande kommunala stiftelserna införas i budgeten Denna får härigenom större utgifter ock kan