På Z. HAAGGSTRÖMS förlag har af trycket nyligen utkommit (h. å 1: 24): VEXTERNAS ANATOMUHI och PHYSIOLOGI. I sammandrag af F. UNGER. Med. D:z och Prof. i Gräiz. Utgifvaren yttrar i sitt företal: Allt ifrån den store gon mån skall ega rätt att ka!las Botanist, — man skall mästaren Linne, som med ödmjuk glädje bekände, att oGud låtit honom koxa in i sin hemliga rådkammaren, hafva naturvetenskaperna med allt större och större framzång bemödat sig att tränga in på djupet af sitt innebåll,! att lära känna tingens inre natur och sålunda allt bättre fatta och förstå betydelser at: de lifsyttringar, som den ortaniska verlden öfver allt uppenbarar. Det idecha målet för detta naturvetenskapersas sträfvande är att komma till närmare insigt i 2 gudomnliga harmoni, som råder nom universum, så vu: i det siora hela som i dess aldra minsta enskilda delar, — att finna ett inre väsendes enhet -:appenbarad öfverallt uti formernas ändlöst vexlasde mångI .söka begripa hvad en vext är, och huru en vext lefVED, Nybörjsren har vid detia studium af vexternas anatomi oci physio ogå länge saknal en passande ledtrådx. I Botaniska Notiser, 1852, pag. 96, som intagit ofvan-tående utdrag af Utgifvarens företal. tillägges: Den bland yvgre botanister i vårt Jard temligen allmänt rädande .bristen på någorlunda grundlig kännsrom om vexternas jore byggnad och lifsverksamhet skall säkerligen gebom densamira (Ungers ofvannämnde Vextphysiologi) atvbjelsas. Att den skall vara välkommen kan derföre icke sfaldo. — — — Det fordras nu mer någonting utöfverl,betviflas, särdeles som de ändringar och förbättringar, de ,denna kunskap om den yttre formen, för att man i Bå-!nsista årens rön. framkaliat, finnas iakttagna.