ligheten och bokstafligen läggande stoft på stoft. Deras allmoge eller (som de : kalla: dem) bönder äro ett slags trögt och dumt folk, vanda vid alla de mest ytterliga besvärligheter, och aldrig vetande hvad öfverflöd eller rikedom: vill säga. De äro beständigt i arbete, ehuru det går ganska långsamt dermed; och alla deras mödor hafva intet annat mål, än att förtjena just hvad som erfordras för att betala deras herrar och att tillfredsställa naturens behof. Deras spanmål är för godsherren, då de deremot sjelfva få lefva af skalen; ja, de äta ofta ett slags bröd, som är gjordt af barken på ett träd, blandad med agnar, och hoprördt med vatten (hvilket jag har smakat, utan att kunna svälja det). De äro ganska oförskämda emot främlingar, men likaså ödmjuka mot sina egna herrar, hvilka de lyda ända till slafveri, och äro i dessas åsyn mycket mera stolta öfver att utföra deras befallningar, än herrarne sjelfva äro öfver att få gifva dem. Denna böndernas lydnad varar endast så länge som de hållas på förknappning; ty skulle den lyckan hända dem att de få äta sig mätta, eller få en temmeligen god tjenst, så blifva de genast de mest uppstudsige och odräglige bland alla menniskor. Bönderna äro af flera slag: somliga hafva ett visst hemman, och betala härför till sina herrar. antingen visst i spanmål, eller vissa lass hö, eller vissa lass ved, eller ock alla slags förnödenheter för husets behof; andra åter arbeta vissa dagar i veekan, på tillsägelse at godsegaren; och somliga (hvilka äro de bästa) betala visst i penningar, öch äga frihet att på bästa sätt försälja hvad helst deras jord frambringar ). Ecklesiastikstaten är dels medelbar, dels omedelbar. Omedelbara äro: 1. Biskopar, hvilka äro 11 till antalet, en erkebiskop och tio biskopar. 2. Superintendenter, hvilka äro tolf, af hvilka blott sju kallas till riksdagarne. 3. Prostar, hvilka äro 92. i 4, Pastorer, hvilkas antal är 1300 i Sverige och i Finland, samt kapellaner, hvilka äro 1200. Medelbara äro: Fyra universiteter, tolf gymnasier, samt trivialskolor i städer och på landet, hvilka äro 366. Här i riket bekännes ingen annan religion än den lutherska. Uti detta rike äro de ecklesiastika inkomsterna af ringa värde. Presterna äro nemligen verkliga barmhertighetens barn, de der söka sitt uppehälle mera genom tiggande än predikande. De härstamma från bondeslägt, och alltid från den lägsta klassen; och ehurn de i allmänhet äro ganska råa, och gansk: olärda, så sköta de likväl (jag veticke genom hvilken ödets skickelse) temmeligen väl de hjordar, som blifvit anförtrodda åt deras vård. (Forts. följer.) ) Uti denna skrifvelse är intet nämndt om presterskapet, utan efterföljande stycke är hemtadt från en uppsats på latin: de statu ecclesiastico, hvilken synes vara skrifven är 1674. a Till Tidningen Aftonbladet! Dä tit. låtit sig missledas att uti Aftonbladet den 20 dennes bland Landsortsnyheter införa nägra min heder både säsom undersäte, embetsman och menniska djupt särande tillmälen, sä behagade tit. offentliggöra det en mängd embetsgöromäl förhindra migl att redan i dag dem vederlägga. Nora d. 25 Okt. 1852. Carl Gust. Grahl. Vi hafva hemtat den notis, som gifvit anledning till ofvanstäende reklamation, ur Örebro Tidning, och det är säledes till detta blad som reklamanten bör vända sig. Vi nämna emellertid här, hvad vi pä enskild väg hört uppgifvas, att hr Grahls mening ej varit att vägra de fyra dagarnes själaringning) efter Prins Gustaf, utan blott att den skulle ske på fyra efter hvarandra följande söndagar. t — Den berömde öfversten och riddaren Bruce Bey, om hvars bekanta förmäga säsom magnetisör Aftonbladet i sina föregående ärgängar berättat de mest underbara saker, och som äfven förevisat Redaktionen ätskilliga betyg öfver de! häpnadsväckande kurerl han efter denna metod utfört, har hos oss anhällit oml rum för följande originella dokument, som förmodligen icke skall läsas utan ett visst intresse: Till redaktionen af Aftonbladet. Som olika ryckten blifvit utspridda i anseende till en Kur jag genom Magnetismen gjort på Fröken C. W. som under 9 är nästan varit sängliggande och af Hrr Doctorer förklarad obotlig bar af Herr D:r M. varit skött öfver ett ärs tid — och sist. af D:r W. på Kungsholmen, sä. får Jag förklara att Jag emotog nämde Fröken den 9 Juli som obotelig och aflämnade henne som frisk den 15 Augusti på samma dag Jag hade lofvat henne hälsan. Likvist lär Hr. Doctor M. utryckt att om jag kunde bota nämde fröken skulle han låta afskära sin hals — nul: frågar jag om Hr Doctorn vill tillsläppa nägon del af den samma för mina experementer? Stockholm 24 Oct. 1852. Bruce Bey. RÄTTEGÅNGSoch POLISSARER. Å nedannämnde mål, hvari den orimliga lagen om husaga tillämpats, anse vi oss särskilt böra fästa våra läsares uppmärksamhet. Förliden mändag dömdes vid rädstufvurättens 4:de afdelning snickare-arbetaren Lars Pettersson att böta 6 rdr 32 sk. bko för det han olofligen öfvergifvit sin tjenst hos snickaremästaren J. P. Bergvall, hvaremot Pettersson, för det han oqvädat Bergvall och dennes hustru, icke ansågs kunna fällas till något vidare ansvar, enär B. redan tilldelat P. husaga för berörde förseelse. Rörande B. hvilken dels genom eget erlännanda Aaah dala donam vittnane hanättalone kli fest)