Article Image
,Hvad ämnar du göra? Ack! Georg, begå ejl någon synd! Förtrösta du endast på Gud och bjud till att göra hvad rätt är, så skall Han nog hjelpa dig.n Jag är icke en kristen som du, Elisa; mitt hjerta är fullt af bitterhet; jag kan icke förtrösta på Gud. Hvarför tillstädjer Han sådant? 1,01 min Georg, vi måste hafva tro. Missis säger, att när allt går oss emot, måste vi tro att Gud styr allt till vårt bästa.n ,Sådant är lätt sagdt för folk som sitter på sina goffor, och åker i sina vagnar; men sätt dem dit jag är, så tror jag det skulle bli en annan Jåt. Jag önskar jag kunde vara god; men mitt hjerta brinner, och kan ej blidkas, på intet vis. Du skulle ej kunna det sjelf i mitt ställe — du kan det icke nu, om jag säger dig allt hvad jag har att säga. Du vet icke allt ännu. Min Gud, hvad skall jag nu få höra ? ,Hör på; häromdagen hade masser sagt att han varit en tok som tillåtit mig att gifta mig utomgårds; att han hatar herf Shelby och hela hans slögt, emedan de äro högmodiga och se honom öfver axeln, och att jag blifvit smittad med högmod af er; och han säger att han ej skall tillåta mig att komma bit mer, och att jag skall taga em hustru och sätta hushåll på hans gods. I början var det bara ett mummel och grums om! det der, men i går sade han mig att jag skulle taga Mina till hustru och sätta hushåll med henne i en stuga; hvarom ej skulle han sälja mig söder ut. Men min Gud, du är ju vigd med mig af presten, Iså kraftigt som om du varit en hvit man! sade Elisa med okonstlad förvåning. i ,Vet du icke att on slaf ej kan blifva ordentligt gift? Det finns ingen lag på det här i landet; jag får ej anse dig för min hustru om han behagar skilja oss åt. Det är derför jag önskar att jag aldrig hade sett dig, det är derför jag önskar stt jag aldrig hade blifvit född — det hade varit bättre för gossen här, att han aldrig blifvit född; allt det der kan ock förestå honom en gång., Orden föllo tungt på Elisas bjerta; slafhandlarensg skepnad framträdde för hennes ögon, och liksom någor gifvit henne en dödsstöt i hjertat, bleknade hon och drog efter andan. Hon blickade med ep nervös skakning u åt yerandan, dit gossen, tröttad af det allvarsamma samw

27 oktober 1852, sida 2

Thumbnail