Och nu, Gud vare med dig,, sade Georg, hålland Elisas hand och seende henne i ögonen utan att röra sig rån stället. De stodo stumma; så kommo afskedsord, och suckar, och bittra tårar; en skilsmessa, sådan den måste vara mellan dem, hvilkas hopp att återse hvarandra är såsom såpbubblan — och hustru och man voro nu skilda. FJERDE KAPITLET. En afton i onkel Toms stuga. Onkel Toms stuga var ett litet rundtimmers-hus helt nära herrgården., såsom negern kallar sin husbondes boning. Framför denna stuga låg en liten trädgårdstäppa, der sommartiden jordgubbar och trädgårdshallon, och diverse sorter andra matnyttiga växter frodades under en noggran vård. Stugans hela framsida höljdes af en stor bignonia, med sina skarlakansröda blommor, och en inländsk rosa multiflora, hvilka båda växter, slingrade om hvarandra, knappast läto ögat upptäcka någon skymt af timmerstockarna. Här hade också om sommaren en mängd granna blomsterväxter, såsom petunier, ringblommor, peoner, 0. 8. v. en liten vrå sig anvisad der de fingo utveckla sin fägring, och der de utgjorde tant Chloes hjertefröjd och stolthet. Inträdom nu i stugan. Qvällsvarden i herrgården är öfverstökad, och tant Chloe, som i egenskap af mästerkock stått i spetsen för dess anrättning, har åt den lägre köksbetjeningen öfverlemnat bestyret att tvätta diskarna, och är nu återkommen till eget hus och hem för att laga qvällsbiten åt sin gubbes: lit man derför på att det är henne ni ser der vid elden omsorgsfullt pyssla med vissa små fräsande tingestar i en stekpanna, och litet emellanåt med djupsinnig min lyfta locket af en kastrull, från hvilken en lukt sprider sig som bestämdt antyder snågonting delikato. Ettrundt, svart. glänsande ansigte har hon, så blankt, att man nästan skulle falla på den idgen att det blifvit öfverdraget med ägghvita liksom hennes t-kringlor. Hela hennes frodiga fysionomi strålar af förnöjsamhet och sjelfbelåtenhet under den välstärkta rutiga turbanen, likväl med ett uttryck — att vi må bekänna fulla sanningen — af dennalilla anstrykning af högmod som väl ock kunde anstå den förnämsta kokerskan i orten; ty derför var tant Chloe allmänneligen erkänd. (Forts.)