Aftonbladet – 27 oktober 1852, sida 1

Utan tvifvel är detta mycket styggt,, sade Elisa: men — han är ju din herre.x Min herre! och hvem har gjort honom till min herre? Det har jag frågat mig — hvadrättighet har han til mig? Jag är en menniska lika väl som han. Jag är en bättre menniska än han. Jag förstår mig mycket bättre på göromål; jag är bättre hushållare än han; jag skrifvei en bättre styl — jag har lärt mig allt det der sjelf oct har intet att tacka honom för; hvad rättighet har han nt att göra mig till en. åkarhäst? Det är hvad han försöke; att göra; Kan vill kufva mig och förödmjuka mig, och sätta mig till de tyngsta, gemenaste och smutsigaste arbeten., Ack! Georg, Georg, du skrämmer mig! Aldrig för hörde jag dig tala så; jag är rädd du tar dig något oråd före, Jag undrar icke alls på dina känslor; men för Guds skull! Var varsam, jag ber dig, var det för min, för Harrys skull!, Jag har varit varsam och jag har varit tålig, men det har blifvit allt värre och värre; kött och blod kunna ej längre uthärda; han begagnar hvarje tillfälle han kan att håna och pina mig. Jag tänkte jag skulle göra mitt arbete väl ifrån mig, och få någon tid öfrig att läsa och lära mig någonting på fristunderna; men ju mer han ser att jag kan göra, desto mer lägger han på mig. Han säger, att fast jag ingenting säger, så ser han att jag fått hin onde i mig, och att han vill drifva honom ut. Ja, en vacker dag skall han komma ut på ett vis som han ej skall glädja sig åt, det lofvar jag! Ack! min bästa vän, hvad skall detta blifva utaf! sade Elisa djupt bekymrad. . ; Det var icke längre sen än i går, fortför Georg, sdå jag: höll på att lassa sten i.en kärra, så stod den upge masser Tom och hviftade medsitt: ridsp5 så nära hästen att kreaturet skyggade. Jag bad honom låta bli så höfligt jag kunde. — han fortfor likadant: Jag bad honom igen. då vände han sig mot mig: och började slå mig. Jag höll fast hans hand, och då började han skrika och stampa och sprang till fadren och berättade att jag tagit honom i kragen. Denne blef ursinnig; och-sade han skulle lära mig hvem som var min herre; och han