a TD 0 PSD YMA SMI AFRD7 MERNT ST dor c. För att fylla dessa behof inom ett större eller min dre omräde äro vanligen pumpar och cisterner otillräckliga, äfven om de ej hade andra olägenheter. Att afbjelpa denna otillräcklighet och dessa olågenheter, är bäst att föranstalta om ett allmänt utdelningssystem, oberoende af den tillgäng den hvarjeinnevänare kan förskaffa sig. Ett sädant allmänt vattenledningssystem bör kunna i medeltal om dagen lemna en stad af 10,000 hus med omkring 80 å 90,000 innevänare 1:0 till bruk inomhus: 115 kannor för hvarje hus eller omkring 14 kannor för personen, säledes 10,600 hus 1,150,000 k:r. 2:0 till gators sköljning och fuktning, för eldsvådor ce. . e. . . . 575,000 3:0 till diverse handteringar. . . . 164,000 4:o allmänna bad . . . . . -38,400 Summa 1,927,400 k:r. eller omkring två millioner kannor vatten dagligen. Vattnet bör kunna lemnas oberoende af torka eller regn, och fördelningen ske regelbundet, ständigt och utan afbrott. Det bör vara oätkomligt för alla orenligheter, som bero på infiltration i marken af diskvatten, vextoch djurämnen, orenligheter från afträden och gasbus, samt andra organiska ämnen. Man bör undvika cisterner, reservoirer och i allmänhet alla förvaringsställen der vattnet kan stagnera och mer eller mindre fort förruttoa. Det bör så vidt möjligt genast sändas in i fördelningsrören. Pumpar, fontäner och kranar, anbragta på gator och vägar, äro nyttiga för allmänt bruk, men förslå icke tör dagliga bruket inom hus. Det härtill bestämda vattnet bör bringas upp i husens öfversta väning och derifrån särskildt till hvarje hushäll. Det ställe hvarifrån vattnet tages till ledningen bör uppmärksammas; man bör gifva det naturliga tillloppet företrädet framför all slags uppfordring med machineri. För att vara rent och mjukt bör vattnet samlas sä nära som möjligt in till källorna eller der regnet faller. För detta ändamäl kan man välja sandig jordmån af tillräckligt omfång, att der samla det f jorden uppsupna och derigenom naturligen filtrerade vattnet medelst stentrummor och reservoirer. Man antager att en yta af omkring 6 tunnland kan gifva minst 650—690 millioner kannor vatten ärligen efter 9—12 tums nederbörd, hvilket blir ungefärligen tillräckligt för en stad pä 10,000 hus. Vattnet bör föras i täckta kanaler af sten eller tegel, den ginaste vägen, med tillräcklig lutning, öfver dalar på broar, genom höjder i tunnelar. De reservoirer der det före fördelningen tömmes, böra vara täckta. Ledrörens och aquedukternas diametrar samt reservoirernas storlek böra vara noga beräknade. Ipnehäller vattnet uppslammade ämnen så böra de, innan fördelning sker, filtreras. Fördelningsrören böra företrädesvis vara af jern, eller af starkt lergods eller af sandsten, omsorgsfullt fernissade eller polerade inuti; man bör noggrant vaka deröfver att de sluta lufttått och utan ojemnheter; de böra vara beständigt fyllda sä att ingen oxidation eller afsättning kan ske och derigenora deras varaktigThet förminskas. ), Kranar af koppar böra så mycket som möjligt utbytas rcot sådana af tenn. Men då äfven dessa lätt Jangripas, kan-man använda tappar af läder eller gutta j: percha. ; Man bör vidtaga försigtighetsmätt, så att tillbrin: gare, reservoirer och ledningsrör icke utsättas för att i; TyYSa. Skulle icke ett system med ständigt tillopp kunna ästadkommas, så tvingas man att använda en inter-! mitterande förcelning. De reservoirer som i sädant fall äro bestämda att mottaga vattnet böra vara gjor-), da af tegel eller af sten, af smidd jernplåt eller rent , bly. Zinkhaltigt bly eller zink får ej brukas. Vattenfördelningen bör stå i samband med ett led-) : L Moe nm Hoa MM PP Ert HH -—-— TV ningssystem, hvarigenom det använda vattnet kan sftömmas på de offentliga kloakerna, på så hastig och kort väg som möjligt. Der kloakerna ligga högre än vattenledningsrören, bör det orena vattnet uppfordras 1 med pumpverk. I Gatornas sköljning kan ske genom vatten som uppdrifves medelst starkt tryck, och således verkar Jliksom en regnskur, nedsköljande i kloakerna alla orenI ligheter. För att vara verksam förutsätter denna meI 1 tod jemn och slät gatläggning. : J gam springvatten bör kunna användas vid eldsG vädor. : Iakttagande af dessa reglor för vattnets utdelning ! och kloaksystemet erfordrar att allt är anförtrodt ät! en och samma auktoritet, samt att följaktligen detle första icke kan anförtros ät den enskilda spekulationen. Fjerde frågan: Hvilka reglor böra följas vid den allmänna helsovärdens organisation? , Denna organisation kan icke vara densamma i alla länder, ty den bör stå i samband med den allmänna styrelsen. Den bör vara hierarkisk, så att den frän centern utgär kring hela landet, hvilket bör vara indeladt efter vissa provinser, kretsar, eller öylikt. Jemte detta böra finnas lokala styrelser, mer och mindre förenade med bufvudstyrelsen. Hurudan orga Bisatiopen i öfrigt bör vara, sä bör den omfatta hela landet, och så sammansatt att den är i ständ löse!s alla frågor rörande allmän och enskild helsovård. f Den bör vara medicinsk och hygienisk på en gäng. 8 För Belgien är eu föreslagen att ordnas sälunda: ; S n mm AA mm mo At mm AA Ett högre räd (cofseil supgrieur), med säte i Brässel, bör upplysa regeringen om alla mätt och steg rörande medicinens utöfning och allmän helsovård. Ett medicalräd (conseil mådical) skall i hvarje provins hafva sig uppdraget att under guvernören!h hafva uppsigt öfver låkekonstens utöfning och den all-1; männa helsovärden. a Helsovärds-råd (conseils sanitaires) hafva för vissa Pp kantoner en del af den provinsens medikal-råd tillhöravde makt. ss Kongl. beslut bestämma dessa olika råds organisa2 tion och makt; dess ledamöter utnömnas af konungen. Läkare, lagkloka, administratörer, kemister, in-? geniörer eller architekter etc. skola bilda högre rädet.D Läkare, apotekare, veterinärer böra ingå i provin-V sernes medikalräd; specialister böra med dem förenas i och för serskilda fall. På samma sätt böra de kan-n tonala Belsovärdsräden vara sammansatta... De böra (0) alla stå i samband med hvarandra och brefvexling gelj, noa provinsens guvernör. Der komunalstyrelser så pröfva skäligt böra lokala helscvärdsstyrelser inrättas vid sidan af dessa admisl nistrativa embetsverk. Dä hvarken den sektion, som behandlade denna fråga, ej heller mötet i sin helhet var uteslutande g Belgiskt, så förklarades blott i allmänhet att de of-? van antydda grundsatser gillades, med undantag afj dem, som i de olika rädens händer lade uppsigten iD Cfver läksrekonstens utöfning, hvilket allmänt ogil-B lades. Femte frågan: Hvilka åtgärder böra vidtagas för!d att hindra prostitutionens framsteg samt förminska k obehsgen och vädorna deraf? ; Dessa ätgärder komma under tvenne kategorier, alitetter som de tillhöra lagstifiningen eller admini-St strativa myndigheter. De iörra bestämmas genom la1 5 r, de sednare genom reglementen. 1 1:o Bland ätgärder af första slaget kan man räkna: a) Förbud mot bordeller, så framt de ej af komnunala myndigheter tolereras. b) Förbud mot de prostituerades kringvandrieg. or ec) Svåra straffbestämmelser mot personer förvunnaVC kt säsom handtverk inleda till prostitution, samt mot) sl öräldrar eller mälsmän som tillätit barn eller skyddsing att prostituera sig. hi d) Särskildt beskydd för barn till personer som lätt förenämnda brott kömma sig till last. e) Förbud mot ännorcer om hemliga botemedel och i Of . k. radikalt botande, na 2:o Bland ätgärder af andra slaget kunna hämnas. ter