Aftonbladet – 23 oktober 1852, sida 3

Jaämnde tillika att bland passagerarne befunno sig ett större antal norska emigranter. Isn!edning af denna sednare omständighet bar en i Wisconsin bosatt urg sorrman i ett bref till sin i Sklen i Norge boend: ader lemnat en skildrng af tilldragelsen, hvilken n: neddelas i norska tidnivgar och af hvilken ngr ragmenter äfven forde intressera våra läsare. Bre skrifvaren yttrar: Nyligen bar på Eriesjön tilldrag: ig en förfarlig olycka, genom hvilken 250 åa 300 nenniskor förlorade lifvet. Nägra uppgifva till oct ned de omkomnes antal ända till 326. Ängfartyge Atlantic, tillhörande eft bolag för befordring af emizrenter, lemuade Buffalo omkring kl. 10 på aftone: len 19 Augusti, bestämdt till Droit i M chigsn me: passagerare. Efter stt hafva kommit owkriog 70 ev zelska mil från Buffalo päseglades ängfartyget kl. mm natten af en propeller-ängbät, kvurvid slogs e tort böl på ärgfartyget, och våttn-t strömmade s: vastigt in att fartyget sjönk 15 a 20 minuter efte väseglingen på ett djup af omkring 50 famnar satten. Den fruktansvärda förvirripg, som uppstod blan: le 7 å 800 passage:arne, som ängfartyget bade om bord, kan icke beskrifvas; männen söokie efter sin: nustrur, och bustrurna efter männen, föräldrarne e!er sioa bsrn, och barnen efter sina föräldrar, hvilk: I slla i förskräcselsen hade blifvit atskiljde, och stör ta delen bland dem sprang i förtviflan öfver bor: -:mot en säker död i vägorna; — ängfartyget var ionu i full fart och styrde mot land i hopp att uppn: leta innan fartyget blef fyldt med vatten; men re dan inom 10 mivuters förlopp eftersammanstötnionger hade vattnet stigit så högt stt elden i ugnarne utslick res, maschineriet naturligtvis stadnade och -— fartyge jönk. Propellerfartyget stoppade straxt efter päseglinger itt mascbineri för att lättere kunna efterse hva: skada den hade lidit; men då den befanns vara obeydlig, så satte det äter i gång för att följa det på seglade ängfartyget, frän hvilket man var circa ? ngelska mil atlägsnad, och det vsr genom denn: njelp som en del bland de olyckliga blefvo bergade Bland passagerarne befunpo sig 138 norrmän, h ara ;8 bergades, men 70 gingo till bottnen med vraket. De öfrigs passagerarne voro dels tyskar, dels smeri tanare. Jag har talt med en at norrmännen, er gosse frän Gudbrandsdalen, som upptogs i en a oropellerfartygets bitar, och berättade han ait d orska emigranterna voro frän Valders socken och sade utgätt från Christisnia. Det var en bedröilir syn, yttrade han, att se de olyckliga menniskorna ji ärtviflan jemtande sig öfver förlusten af sioa bort zomne sligtiogar; bland annat voro der tvenne små norska gossar, tvenne bröder, Jen ena 3 och den an ira 11 ör, af hvilka den äldste bergat den yngre geaom att hälla bonom uppe öfver vattnet med den en: randen och sig sjelf fast vid ett bord med den andra. ill dess de bäda blefvo upptagre i en af bätarne. Dessa små stackare hade förlorat sina föräldrar sam: en bröder och en syster. Af de räddade ankommo 46 till Milwaukee, de: man visade dem största medlidande och omtorg. In om några få dagar sammauskötos der 800 dollars att land dem utdelas. Mat och husrum hade de unfer uppeböället derstädes fritt. De flesta hafva rest upp ät landet. Anstalter vidtagas för att taga upp ängbäten, men detta torde svärligen lyckas på ett sådant djup — dock ingenting är omöjägt för amerikanarne. I häcdelse de finge upp den, skulle möhända mänga af passagerarne äteriå sina penningar, deraf flere förlorade betydliga summor. Etithandels hus mistade 50000 dollars i guld. Angfartyget, som sostade 90.000 dollars, var icke assureradt. — Föratom de 128 norska emigranter som förliste befunno sig på afgängsorten ännu 80, bvilka också ämnat gå ned Atlavtic., men då detta fartyg icke hade plats ör dem mäste ligga öfver i Buftato till nästa dag. Det säges att olyckan förorsskats genom oförsigtighet, i det att ej nödir utkik hällits under natten; tock är detta änvu icke säkert; emellertid äro kap en oeh besättning arresterade.n — Den 20) September instörtade hängbryggan 5fver Ciuca vid Fraga i Arragonien, hvarvid 50 menaiskor tillsatte lifvet. — Enoelska handeln med torkade och f.rska sydfrukter har vunnit en sädan utsträckning att, för att hastigsre snskaffaonde deraf, ett eget propelierAngfartygs bolag häller på att bilda sig uvder namn al Western Islands and Mediterrenean Screw-SteamShipping Company. Kapitalet är bestämdt till 200,006 st. och hvarje aktie till 20 st. N —-BERLINS BEFOLENING har under Åugustili mänad incev. är gecom en större utvandring än invandring samt genom ett större antal döde än födde minskats med 267 personer, hvaremot befolkningen inder loppet af Aug; förlidet är ökades med 1033 personer. -Den civila befolknivgen i Berlin bestod i RM öÖla mn — NY UNDERHAFSTELEGRAF. Efter hvad det! berättas, umgäs man med planen att anlägga en un-j., jervattenstelegraf från Southampton till ön Wigbt. Der .lektriska trsden skulle satta Osborn-house i omedel bar förbindelse med Downing Street samt tillika sammanbinda Yarmou:h på öns sydvestra sida, der man först varseblifver ankomsten af de amerikanska, brasilianska, indiska och Cap-postängfartygen, med Loyds. London undrar man öfver att man ej förr än nu tänkt härpå, helst svärigbeterna ej äro stora, men fördelarne af företaget ej ovigtiga. — SrTaDsHUsET 1 Paris (HöÖtel de Ville) kommer att om nägra veckor fulländas. Första stener ill denna jättebyggnad lades den 13 Juli 1533 unier Frans I och ceremonien ätföljdes af ett slags olkfest. Arbetena afbrötos dock genom krig och borzerliga oroligheter och först 1628 fulländades bygg vaden efier den ursprungliga planen. Ar 1802 föreogos omfattande reparationer och förändringar och 1811 beslöts att antingen betydligt utvidga stadshuvet eller ock bygga ett nytt; dock uppfordrades ej örr än 1815 arkitekter att inlemna sina förslager om itvidgningen. Kejsar Napoleon önskade salarne sä orättade, att de vid högtidliga tillfällen skulle kunna ymma 6000 personer. Dessutom ville han med byggnaden förena en teater, äfvensom utvidga Greveplat en samt genom en stätlig brygga sätta den i törbinlelse med Notre-Dame. De förslag som befunnos ara de bästa för utförandet af kejsarens plan antoos och kostnaderne beräknades komma att uppgå till millioner. Under restaurationen lemnades saken i ido och stadsbuset blef ej uividgadt. Först 1832 iterupptog dävarande Seioeprefekten, grefve de Bondy kejsarens plan och lät vidtaga anstalter för utförandet leraf. Hans efterträdare Rambuteau tillsatte 183315 n kommitte för definitift fastställande af. byggnadslanen som, 1836 antogs, hvarefter arbetena begyntes Augusti 1837. De tullbordades på fyra är samt ostade 12,427,324 francs. Härefter begynte man nreda och pryda huset, hvilket fortsattes ända till 848, dä det för nägon tid inställdes. Under Louis Vapoleon upptogs arbetet äter och håller nu på att lutas. Eniigt alla kännares omdöme kommer stadsuset i Paris, då det huvnit att fualländas, att med ina rymliga byggnader och mänga gördar, ingenstäes hafva sin lite i prakt och omfattning. — UNIVERSITETERNA I TYSKLAND. Under föriden sommartermin . studerade vid Tysklands och sichweiz 28 universiteter tillsamraanps 18,810 studener, nemligen 17,060 immatriku!erade och 1,750 icke nskrifna. I medeltal komma pi hvarje universilet 09 studenter; 16 universiteter uppnä icke detta me eltal, men 12 höja sig öfver detsumma. MHvad de nskilda fakulteterna angtr, studerade på 11 univeriteter 1,800 katolsk teologi och vid 19 universiteter ,165 protestantisk teologi; rättsoch kameralvetenkäper studerades! vid 26 universiteter af G,761 stujerande; medicin vid 23 af 4,185 personer, filosofi id 27 af 2,644. Efter antalet studenter är univer iteterbas rangordning fölisnde: Wien (2 20) Rerlir