Aftonbladet – 21 oktober 1852, sida 3

i gaflen söndersplittrades. Sa a MYT AT RVERET BLANDADE AMNEN, —t— LAMARTINES FÖRFATTAREARFVODE. Redan mänga gånger tillförene har man sett fabulösa exempel på det enorma arfvode som ätskilliga franska författare kunna betioga sig af förläggare och tidningsredaktioner. Ett nytt exempel, som måäbända överträffar allt hvad man hittills sett i denna väg, är det arfvode som Lamartine erhåller af tidningen Payse för en i detta blad införd följetong: Ny resa i Orienten. nPays betalar detta arbete å 2 fr. 50 centimer (1 rdr 42 sk. rgs) per rad om 35 bokstäfver. Efter detta pris för raden kostar hvarje följetong bladet 1000 fr: Tjugufem följetonger bilda en volym, af hvilken tidningen dock har rättighetatt i bokhandeln draga all den fördel den kan. Hvarje häfte kostar emellertid 25,009 fr. i författarearivode. Fyra häften göra 100,000 fr. Men en korrespondent räknar ut att Lamartine i sjelfva verket har 7 fr. 5 cent. för raden. Se här buru han kommer till detta resultat, Författaren bar i början af sitt arbete infört en präktig och lockande skildring af allt det herrliga som förefianes af fruktbarhet, eut utmärkt, fördelaktigt och helsosamt läge o. s. v. på den till honom af sultanen skänkta besittning i granskapet af Smyrna, och poeten framhåller ganska affärsmässigt alls fördelarae af denna jords bearbetning genom ett bolag af kapitalister. Det torde böra anmärkas att Lamartine just stod i begrepp att utarrendera sin ifräzavarande origataliska besittning. Nu lära personer som få sina enskilda anzelägenbeter omnämnda uti parisertidningarnes Faits divers, för sädana anmä!ningar betala 5 fr. raden. Korrespondenten menar au, att di Lamartine 1:0 läter betala sig 2 fr. 50 cent. raden och 2:0 har gratis den rekommendation som eljest skulle kosta 5 fr. raden, så tillgodonjater han i sjelfva verket 7 fr. 50 cent. i författarearfrode. För att vara af ea poet, säger korrgspondenten, är detta icke sä illa beräknadt. — Livornos HAMN. Toscanska regeringen har sedan nägra är lifligt sysselsatt sig med frägan om otillräckligheten af Livornos hamn, hyilken ocksä i sjelfva verket är nästan alldeles öppen. Den bildar en regulier fyrkant, af hvilken endast trenne sidor äro slutna. Den fjerde är fullkomligt öppen, och hafskustea är för öfrigt endast en damm som väl sätter fartygen i skydd för vägornas väldsamhet, men som icke är nog upphöjd för att skydda dem mot vinden, så att vid vissa ofördelaktiga vindar fartygen icke äro i säkerhet i skötet af sjelfva hamnen, utan löpa fara stöta emot hvarandra. Innevarande är har storhertigen inkallat en skicklig fransk ingeniör, hr Pyirel, och uppdragit hosom at: uppgöra ett förslag till afhje!pande af ofvannämade vigtiga olägenheter. He Poirel har tillbragt flera mänader i Livorno och nyligen framställt planen till de arbeten, som han föreslår regeringen awt verkställa. Storhertigen, ätföljl af finsnsministera och konseljpresidenten Baldasseroai, begaf sig genast till Livorao för att sjelf I på stället granska den franska ingeniöreas plan. Den gillades fullkomligt; och arbetena hafva redan börjat. Kostasderaa äro beräknade till 16 millioner francs, och det säges att geaom dessa arbetea Livorao skall blifva en af de bästa och säkraste hamnar på Italiens medelhafskust. — Jaenyy LinDs AFRÄKNING MED MR BARNUM. I ena amsrikaosk musikalisk tidskrift (Newgork Musieal world) skrifrer en korrespondent att han nyligen haft tillfälle att se dea originela afrakningshandlingea mellan nämnde celebriteter. Dokumentet är i tlera hinseenden högst märkvärdigt och visar en slatsumma till gemensam vinst om 610,000 dollars eller bortåt 2,409,000 rdr sv. rgs. Häåraf utgjorde Jenoy Liad: andel 302,090 dollars och mr Baroaum hade för sia del att fågaa sig ät en vinst om 308,000 dollars. — ENTREPRENAD PÅ ÅTERSTÄLLANDE AF FREDEN. A nerikanarn2 äro eti företagsamt folk, men om ryktet är saont hafva de nyligen öfverträffat sig sjelfva. Ea utländsk tidaing berättar nemligen, att ett säll ssap nordamsrikanare erbjudit engelska regeringen att mat en bestimd sunna rensa hvilket distrikt af den engelska Cap-koloniea som bebagas från de besvårliga saffreroa. Hvad skola de militäriska auktoriteteraa säga om detta kätteri, att låta föra kriget genom yankeer i gula nanokinsbyxor med jagtgevär, i ställe för af rädrockar efter alia konstens reglor? Men det militiriska pedanateriet skulle emellertid icke hafva förmått regeringeg att afböja förslaget, om icke den frågan uppstått, hvem som derefter skulle fördrifva am?rikanerna. S — Uader det några böader i Wiatka guverazmaat i Ryssland vor) sysselsatte med att draga nat i en damn, varsaaie en af dem, då noten höjdas öfver vartenytaa, att ena liten abarra fastnat i densanma, och befaran1ie att fiskea möjligen kuade unlanhalka genom mtögslan, hastade han attfatta tag i de2 mad täaderaar, em2daa hans begge händer vors sysselsatta mel notea: men fisken, sprattlaade mellan bonden: täader, sliatadle ned i han: hals, der d22 nel sioa hysssa fjäll oc fenor så hirdt fastaade, att boadlen inom en qrzarts tinnar dag af förgräfaing, shura all möjlig hjolp genast anlitades. — Mars. Fråa Skara skrifves: AFf undereckaal atsill:;, dea 8 Juai detta är, ett halft may: 1veteax, iaa2hillaäde 199 kora, h7arefter, dea 23 S3ptam)er, skjedados 207 failmisar ax, inaehållarla tillsamnra; öfser 39,030 kora. Haumen, son nad bosärligaet förtires af histar och nötkreatur, wpogick i vigt till 2 LE. -Sidaa hals ej upptagit ytver 4 qvadeatalaars jorlsvid. Di genom detta oc lara föregieal: försäk är utrjat, att missa. inym rtea, på varm och vålbareld jord i de flesta som. ar konnr till mgaad, skulle jag tro, att dess allniaaar2 olling borde tillstyrsa; Och Uppmantras, åed2les som den genom fodret batalar kostni1en, n en vit och kall somnar ej skulle bringa alla ax ill mogaad. I dea fattiges täppa, planterade i kansan på potatissädgarne, skulle koraen af ett eal2 ax rifva odlarea flera skålpuad finaste mjöl. Skara den 2 Okt. 1832, Ja, Otterström.