Aftonbladet – 21 oktober 1852, sida 3

jaf, böra förklara att det ovilzorligen älage hr lands-. I kamereraren att ombesörja det dea ifrägakomne ät-! Igärden, medelst utslagets behöriga expedierande egde,! rum med nästa post, samt att hr lanishöfdingen denoa gäng ville läta bero. med att ätvarna hr landsIkamereraren tör sin sålunda ädagalagda summelse, hvilken itererad, komme att adraga hrj Tlingens kyrkoföreständare. tjnsteförlandskamereraren suspension. (Insändt. Slut fr. gärdagsbl.) Ofvanstäende har blifvit meddeiadt oss, den i S:t Charles, Illinois, varande svenska och norska församÄfven vi till ett antal af omkring 200 hafva nyligen organiserat oss i ep församling 1 samfund med den biskopliga kyrkan, hafvande anmodat hr Uaoconius att tillsvidare vara vår Vi instämma i den de skrifvelse uttryckt. då pastor U. sista gängen besökte oss, ett bret ocksi janlände frän pastor Esbjörn, hvari han förmanar oss, vatt icke läta iadraga oss i den sekt, hvartill pastor U. hör, nemligen BEpiscopal-kyrkan. Denna kyrka, säger hr E. duger allraminst, emedan den sätter så stort värde pä det höga och ståtliga biskopsembetet, Han räder oss i stället att stifta en Luthersk församling ibland oss efter samma form som de svenska Lutherska församlingarne i Ilisois, hvilkas pastor han är,. Dessa församlingar, likasom hr Esbjörn sjelf, höra till dea säkallale Latharska syno den i Norra Illinois, hvartill också en norsk, P. AnIdersen, som är prest för ena Norsk-Luthersk kyrka i Chicago, äfvenledes hörer. Denne hr Andersen ber han oss anlita om presterligt biträde. Vi hafva dock närmare. velat öfverväga förhällandena. De Lutherska prester frän Norge, som tjenstgöra bland sina landsmän i Wisconsin, utgifva ea kirkelig Maanedstidende.. I ett af dess nummer för sistlidae är skrifver Superintendenten, :ärevördige hr pastor Clausen, sjelf, med anledaing af ett förslag att vid ett förevarande kyrkomöte stifta en synod, som kunde omfatta alla de svenska och norska Lutherska församliogar i Wisconsin och Ilinois,, som följer: Om Dohrr P. Andersen. (densamme som pastor E. föreslär oss att hälla oss till), O. Andrewsen og E. Eielsen, og deres Menigheder, havde vi derimod tilstrekkelig Kuadskab för Kirke-Mödet til at kunae indsee, at det vilde vere ligesaa unyttigt som up2ssende, at indbyda dem til Deeitagelse i et KirkeMöde m21 o3 og vore Menigheder, för nerverende i Tid; thi, foruien at de 2:de Förstamvnte med deres Menigheder ere udgangne fra os, og i vaesentlige Stykker have afveget frå vor Kirkes Lere og Orden, 0g saavidt vides, vedblive i deres Afvigelser, saa have de jo desuden alt sluttet sig til en anden Synode, nemlig den .Frankean-Evangelical-Lutheran c). I ett annat nummer af samma månadsskrift e) uppräknas icke mindre än sju vigtiga punkter, i hvilka förena oss, säges vara i Disciplin oz Kirkebrugs ligesaa meget stridande mod Skriften som den Lutherske Lere,. Dessa puakter må så gerna hir anföras: 1l:st ILieren-om Medlemmors Optagelse stride de (de Frankean-Lutherske — dam med hrilka hr E3Ord og dea Lutherske Lere,. 2:det I Lerea om Daaben stride de aabanart mod Guds Ord og vor Troesleres, 3:dje Ved at forkaste Daabspaxten strila da mad Guds Ord og vor Birnela:e -— ja då have brudt mal den almindelige kristelige Kirke,. 4:de Ved at forkaste Fadreae ved Daaben stride de mod vor Börnelrere. 5:te I det de lzere, at Gud skal vere Gjeastand for vor Fölelse, förkynde ds et andet Evangelium end det, Pau!us pre iikede. a6:te Da de kua fordre, at Ma2anesket skal skille Djerelea og lere saaledes axbanbar mol Guls Ord og den almindelige kristelige Kirke. 7:de. Ved at lade Cyafirmanten indga2 Pigt med Kirken stride de mod vor Börnpelere, hvor vi bave lert, att Pagten sluttes med Gads. Vidare gör denna sistaämnda latherska kyrka skarpa anmärkningar emot den andri kyrkans af samma nama lära om Sakrameatepna, Den gör Da22bepa-— heter det bland annat — blot til et Tegn, hvorved det, dersom det skal komm3 ind i hans Rige, og Vaodet, som er anordaet val Diiban, stal kuna ovidae om den Renselse i Menaseske:s Indre, son mase pforetages af den Hoalligaand, dersom det skal behage pGud. Mäånne ej här under det Luatherika oamnet dea kyrka, som H. Esbjöra kailar E-iscopal-O ilvinistisk, ?P Atminstons predizar pastoc Uanaius läran om en verklig nyfödelse i och genom dop2ts heliga sakrament. Dean norsk-eyangelisk-lusharska kyrkotidaiagen såger vidare i sammanhang mal ofvanståenie: Hvor-! sledes kuane de nu, Frankean Synaodens norske Tjenere, vedblive: at paastaa, at de fremleles vedbliive .at holde fast ved dere3Birasles? Hrvorlades pastor och vissa tider af äret beska oss, för att härIstädes förrätta gudstjenst och gå oss tillhanda med landra presterliga förrättningar. mening, som vära landsmän i Chicago med närvaraaVi vilja endast tillägga, attl. sig fra Verden og dens Selskaber, maa de foromeztej: Gual viser Mennesket, hvad der maae foregaag med ligger en mera bäde öppen och dold ealsinisa, äni! å den kyrka, med hvilken hr E. uppfordrar oss till attj: björa vill att si skola förena 0o3s) 2abanbart mod Guds l: dor pt ho VI -PV På kuone de lxogers kalde sig Latheraaer? Paul Andersen i Chicago, som är ea af Fraakxsan Sygolens Prester, har dadlet Uasnius, forli han har truxket ade norske ozer til den episeopala Kirke, uader det Paaskud, at der var inga vessatlig Forskjel mallem eden Latherske og den episeopile Kirke. Maa dottel, 2c dog mindre daddelvecdigt ead at giva sig ud for onogst, som man siet ikke er. Past. Uaonaius giver ssig dog ud for hvad han virkelig er, nemlig episcasou Pcet, os derved opforlrer haa idetminds:e de Norske til seiv at undersöge om der er nogen For3kjel mollem den gpiscopa!e os den Lutherska Kirke. Vi ville herm2d iagenluals rose Pastor Uaoniass Fremzsangsmirade; mena vi max lanst mere dadle Paul Aadersans og hans Ssaldorödres Ferl, nec de pefierat vare overgangne tilen Sect, som förer en Lere, oder er himmnelvid forskjellig fra den evangelisk-luther0802 Kirbss, fremdeles vedåliva at inbilds vore norske Brödreg, at der er ingza FPorskjel mallem dem 07 034, ;det er kua nogle ydre Caramnaier, som er Forskjel-S lea, 03 der er kua i dores Samfuad nogat merej arndelist Liv ead i vorta, s22lele; lyda deres Paaxstaad23, os harvet vinle de lolsang blaadt maaga af vore eanfoldige Traeshrjlre. Swdig, for ea 32adan Fel berg då ett stat oz grasligt Ansvars. Dt tyckes häraf, som fritoges pastor Uaoaius tilläckligt äfyea af dam, som elje t är) hans: matstäalar3, fråa den baskyilains, sm he EB. i sia bliinla Z t 1 3 a d Do frer kastas ut emot hoaom. Da sersnware utsom, är fråga är om att slå dam i ögonara på andar ochi ilja iadilla bjader,, det slag; lasborinare, madj vika be EB. uppnyar 033 att iagå ea föraniag, skyd8 Fv ev 3 243 af det Iushorska oana2t: tioxmaratel, dariäll göra ig mara skyldiga äad be UL. Di son hy i glasaas öra bist i ant icka kasta stan mt aadras viggar. E nellectid har dean2 mångfaldiga slag; lutheranisa är i laoist gjort 03; litet misstrogada, och förnict)or 3 att spjrja mar efier sax är efter aama. Vi viljalra j öfrergifva våra fålers tro, och he U., fastia prestm —— EN så e) Misassvsdeoda for dea Norsk-Erangelisk-Lucost-(os 30 Kirke i Amerika, redigeret og udgivet af A. GC. ltil Preas. H. A. Stab og C. L. Ciausan. 1 Aarg.jte 2. Anvil OK Öi mör Me ra