lsig sjelfinant att på öfvertrons vägar reda si ur det; trassel, hvearisokunnighet och charla itenerb föråw. rörs por ienjlen od sHvilken säkerhet. förmår lögga er dett språk ismunnen? frågade: Nathanael, son icke låtit Heinzes ord andfalla si ber ) mDetvär icke jag söm angifvit er för be drägeri; .det ör :grefvinnan,och-mot henne jord förmodar jag : icke någon motsägelse, Ka komma i frågan ; NT i l Ni rnissförstår mig, herr lifmedikus,, an märkte grefvinnan leende. Det är icke her jBen Rieti som skall föravara Big . .D j osEluru ?)s åfbröt Heinze, mm uDet är nis söm skall; försvara domen oföri svärligt vöfver bedragåren, denne: bedragare, 20mär ni sjelf ; å Jag? Nin Mingrefvinna! Vid himlen! ... jag beCyrar1:. jag förstår er icke ..., ik t mo sEdra bleknande kinder och edra derrande läpparotiotsäga: er låtsade okunnighet. Men ifall er förlägenhet skulle förstumina ert medvetande; vill jag låta kalla en tolk. — Och grefvinnanfingde åter, :: Atänima inträdde, Här ser ni vittnet, Vid konungens åsyl störtade Atanima på knä för honom, uträckte mot honom sina händer och ropade: TEE Nåd, nåd; för Hin förbrytelse mot grefVinna on bil teet sger IL mt ter köra sö Medlika mycken värdighetsom godhet lyfgrefvitnan upp -den-bäfvande flickan och sade: HVar lugn, Mitt barn. Konungen vill icke litt straff..Majestätet vet 6j afnågot ljufvere Böje än alt förlåta; der ej rättvisan, skulle! göra lenna dygd till. en svaghetn,. tillade hon med en uttrycksfull blick..på. Heinze. ng WEDMSRDOSINE ag 4