Aftonbladet – 19 oktober 1852, sida 2

En prestmans omdöme om våra kyrkliga institutioner. En prestman i landsorten har tillsändt oss en uppsäts, hvari han granskar åtskilliga missförhållanden inom det presterliga gebitet. Såsom utgångan från en man inom ståndet, torde dessa anmärkningar ega en särskild vigt. Med några uteslutningar meddelas artikeln här nedan: Det vore önskligt, att våra kyrkliga institutioner ftentligen diskuterades och blefve föremål för allmänna uppmärksamheten. : Om sädana frågor endast somme under granskning, skulle de förr eller sednare utredas. Mig förefaller, att mycket behöfver ändras i värt kyrkoskick. Jag vill här i korthet antyda ett och annät. , 1) Knappast kan man tro att vära konsistorier i Sin närvarande såmmansättning äro ens ämnadetill andliga styrelser. Det fordras ju icke ens säsom regel hvarken att biskop eller lektorer skola ha dokumenterat sig ega nägon kyrkolagfarenhet eller nägon insigt i teologiska ämnen (i närvarande tid, då man 5å mycket fruktar lekmäns inflytande i andliga frågor, utgöres bela Calmar konsistorium af endast lekmän); men lektorer skola ha företrädesrätt till kyrkäns bästa sysslor, håfva examensrätt och lösenycklarne till alla presterlisa embeten i sin hand. De iro säsom prebendepastorer och aspiranter till pastorat enligt allmän lag (rättegängsbalk kap: 134 D jäfviga att döma i mänga kyrkans saker, enär de af utgängen kunna ha nytta eller skada. De kunna ja genom sin examensrätt befordra hvarandra, efterträda hvarandra, utestänga andra 0. s. v. Hela denna inrättning borde i grund reformeras. 2) Vi behöfva en ny kyrkolag. Flera at de sednare läppningarne äro försämringar. — Alla katolska lemningar borde utrotas, Hundratusentals menniskor ; värt land sakna en verklig kyrkoherde, säsom förs hällandet är med alla invänare i prebendepastorat. Lagens mening är icke en gäng att menniskor skola uppbyggas af en prebendepastor, utan blott skattläg. ässet ETERSTESEERIIDSESYASAANNENNSNENRNN ro