Aftonbladet – 15 oktober 1852, sida 3

soner, DVvUKA fÖrmodas. a Mk. tll, InkKasseriog hDatva varit. emottagne. Den döda kroppen kommer att undergå Iäkarebesigtning. (D. B.) —0 LANDSORTS-NYHETER: Eskilstuna den 13 Okt. Orgelöisten Fåh:borg. frän Näshbulta socken befanns sistl. lördag. de, 2Z.dennes liggande, död i ett. stall. hos. en handland: härstädes, efter att. dagen förut. frisk. och sund hafv: !nrest till staden. Troligtvis. var nägon hastigt på kommen sjukdom orsaken till hans. död. Carlskrona den 9 Okt. Sistl. gärdag gick det nybyggda chefsängfartyget Wualkyrian af stapelr å Kongl. Skeppshvarftvet. Malmö den 4 Okt. Resande berätta, att på j:andet nästan hvar man far fram, syues spår afstormen, i afolästa eller skadade tak, afbrutna eller mec. rötterna. uppryckta träd o. m. di — Sistlidne lördags afton kl. 7 bergade skepparer. Olaus Obisson frän Rää, med egen lifsfårs, ute på Sppnaå sjön vid Bredgruddet, å den der förotyckad.. skonerten Victor från Stockholm, 11 personer, hvilks. atgjorde dels besättning ä det. förolyckade. fartyget. lels hjelp från land, som alla, utom bans tillkoms: och dervid; ådalagda rädighet och oförtrutsamhet, säkert funnit.sin, graf.i vägorna. . Faran sväfvade öf ver dessa personer -bela dem förfärliga natten ände, ill kl. 7 päfötjande morgon, då de nådde land vir; Zlagstorp och då de flestg af manskapet voro så med :agna, att de j mäktade gå i land, utan mäste för slas på åkdon till närmaste Iogis. ni — TELEGBAFÖFVER OGEANEN. Herrar, C W. ochi: J: J; Harrison hafva föreslagit, att anlägga en telegraflinie. öfver Orkney-, Shetlandsoch Fär. öarne, öfvör Isländ ock Grörland tillLabrador; der. ifrån skulle den gå längsät den nordliga strånden a St. Lorenzfioden till Quebeck. ij Oceanhen är i nämnde riktning fri från hafstäng, hafsbottnen är i hög grad gynnsam och, hvad som är vigtigast. vägen bar flera mellanstatioper. Den end: del deraf; som. kunde lägga nägot hinder, är Grön: -tands östra. kust, hvarest isen säges. bilda en ogenom tränglig. vall; men den. vetenskaplige sjöfaranden Seoresbys forskningar visa, att detta ej är bävdelsec, alldenstund ban vid ätskilliga fillfälend utan svärig. bet kuonat landa på ätskirliga ställen. Han försäkrar att man, då man häller sig nära intill landet, kar segla långsät hela ostkusten från 70:de breddgrader: till Cap Farewells ; Den.nyaste auktoritet.i fråga om Grönland är kap; ten .Graahby som. af-danska: regeringen. utsändes .på er kustresa: för att söka lemningar af gamla isländska köloniers Enligt hans beskrifting består det inre andet-till största deler af högland; fit fråtsnö och tvärs Bila berg erbjuda en behaglig anblick; på när gra sti Iära blomster i stor mängd smycka: mar; KEN, vad klöpatet angär ormförmäler han, att der vinter ban tillbragte på. denna kust.i det hela tage var mild, enär thermometern sällan sjönk under 13 till 14grader; medan. det.i största, delen, af Europa var 10-till; 30 ;graders köld; och vid samma; tid, son: Neapels invävare ; äkte på släde höll, snön på Grön, lånds fjel! på att smälta. Denna omständighet ensam, amnärker han, visar att Grönlands klimåt ingalundå är så strängt söm mat vanligtvis antager. Om man, derföre egde behöfliga bjelpmedet skulle det ej våra svårt att draga en linie. genom landet. För att få linien till kusten. beböfde. ran anzända passande ärstid, sä. att man landsteg vid. nägon af vikarne, hvarest en regelbunden: strötå gär ifrån lJändet och som vore betyaligt djup. i Hafsdjupet mellan Island och Grönland äri medeltal 100 famner, så att linien skulle kunna ligga full. komligt skyddad under de simmande isbergen. På vesträ ; kristen af Grönlavd finnas. flera: kolonier och det; är. bäst aut lemoa. fasta. landet vid Julianihöpp, byarest nejden är vacker, bar rikt förråd på boskapskreatur, god hamn, Ö. s. V. Förra äret upptogs här emkoppargrufva under högst gynnsanima utsigter; också abser man hela Grönlands fa8ta land vara rikt på, mineralier, hvarigenom; et vidsträckt tält för företsgsamhetsandan finnes. för handen. Hafsbottnen i Davidssundet är likaledes högst tjenlig, enär den i rät linie från Julianihopp till: Byronsg Bay öfverhutvud är 200 famnar djup. Från ånga punkt kunde linien lätt utsträckas till Quebeck. Hela iängden kan antagss till ungefärligen 2500 eng. mil; hvarvid må anmärkas, att den del deraf som ligger under. hafvet torde vara nära en tredjedel kortare,l in om den drogs rakt öfver Atlantiska hafvet. Omtostnaderne vid och. faran af liniess söndergiönde skulle derigenom betydligt minskas. -Alldenstund li-; sien är deladi flera afdelningar under hafvet, .erbjuler den den väsentliga fördel, att om den på nägot. tälle skulle gä sönder den skadade deten straxt kunde upptäckas och iständsättas med en jemförelsevis ringa I sostnad. Män bar i sinnet att inrätta. mellanstatio aer i Kirkwall på. Orkneyöarne, i Lerwick på Shet-j and, i Thorshayn på Färöarne, i Reikiavik på Isand, i Julianihopp på Grönland samt vid ett af de törsta faktorierna på kusten af Labrador. Dessutom har man för asigt att draga en sido. inie frän Shetlandsöarne till Bergen i Norge, hvar st den kunde förenas med en linie till Clristiania. stockholm, Götheborg och Köpenhamn. Frän Stock-j: woim kan en Jinig, lätteligen. dragas öfver bottniskeT iken, till St. Petersburg,så-att hufvudstäderne i Nor-, jen kunde blifva förenade.med hvarandra och. satie direkt. förbindelse med Erglatd och Amerika. I Quebeck skulle linien förenas med-ett telegraf-l ystem st mer ön 22,000 miles, sträckande sig ge-j: om Förenta Staterne ända ned till New-Orleans il öder, några. timmars väg frän de vestindiska koloierna. I vester skulle licien förbindas med en av-, än, Som gär till Californien och Fusterne äf Stills )ceanen. I England ämnär man träffa åffal med elegrafsällskaperne, för att erbälla. och befordra. de escker från och tillsällä dö vigtigaste städer i Stor ritannien, Irland, Frätkrike, Belgien 0. 8: vv För ett lyckligt tlvagabritgsnde af detta steta fö etag ars mönönererde, Att män, börde sti tt sällskap, som skulle erbålla kunglig oktroy. Kal italet borde uppgå till 500,000 steril. (ved rättig-j: et att öka summan till 1 million) på 23,000 aktic: A 20 Est. hvärdera. j ; Med styrelsen i Öatada Bafvå underkäödlipgar lifvit öppnade om beviljandet af lånd samt andr: ittoader. Danska regeringen bar uppmuntrat plane: ch man torde kunna. boppas, att den skall under ödja densamma. Sällskapet bar redan erhöllit til! Snd, att läta trädarne gä igenom omnämnda dela: F danska området, och man torde kunna antaga at en gröpländska handelsdirektionen ämnar på offieie): ig agg inspektören i kolonien Julianikopp at mia den hjälp, som för uttorande af stilskapets beten kan befinnas nödig, Man kan derjemte an; ga, stt regeringaroe i Sverige och Ryssland skola rna Aillgalbatant NAS vm där hurnvnRA man ALGER Å j