ätt börda. Hon hade tusende aningar om vad som ännu kunde följa af det höga hemiga besöket, men ... det hade varit bättre hon ej haft några; hön hade då;haft tusende: plågor mindre att lida af. Stackars Letort! Hon fruktade för det traiska slut detta äfventyr i hennes lif kunde få; hon kände att hon skulle duka under, och veslöt i denna kritiska belägenhet att kalla! wusets nye läkare. . 4 Läsaren behagade påminna sig att ödet eller äfventyret vid ett par föregående tillfällen låtit Nathanael framstå för Eetort i en dager, som ådragit honom hennes särdeles goda tånkar, hvilket vid detta tillfälle var en stör lycka för hennes samvetsgrannhet, som derigenom icke fann sig ringa tillfredsställd. Jag lider, min herres, helsade bon honoms sjag lider af ett mördande ondt, hvarifrån ni allena förmår rädda mig. Nathanael tog hennes puls. Det öndas nåtur söker ni der förgäfves att npptäcka. Hör migl . Och tu berättade Letort med en ordrikhet och en noggrannhet, som skulla blifva läsaren tfröttånde att erfara, alla orästätdigheterna af konungens besök, hvarvid hon dock naturligtvie mest uppehöll sig vid den oro och ängslan hon sjety deränder lidit. . Nåväl, min fru! I hvilket afseende kan jag vara er till tjönsts, frågade Nathanael, sedan hon ändiligen tycktes hafva kommit till slut med sitt ämne. . Jag har nu berättat er hvad som låg mig på hjertat.a sMen ert lidande?s a . Det är lindradt, så mycket sig göra låter.s Jag förstår er icke.s . Ni skulle icke förstå mig?s frågade Legört. Har jag icke sagt er att konungen af: tvungit mig en ed, att icke för någon kristen