Aftonbladet – 14 oktober 1852, sida 2

vat en lindanserskas knän: Är det möjligt? Stormäk . . .v Min frus, afbröt henue den fremmande, jag är temligen koniässör af vackra portritter och är hitsänd af hans majestät konungen, som är en stor samlare och beskyddare af sådana, för att taga i beskådande ett af grefvinnan Königsmark, som lärer tillhöra fröken Schaumbach, samt, i fall jag finner det förtjent af någon uppmärksamhet, å hans majestäts vägnar göra dess egarinna en proposition. Det porträttet hvarom ni talar är henne af högt värde, och jag fruktar, att hon icke för något pris ... Emellertid måste jag afbörda mig hans majestäts uppdrag och önskar få träfta fröken., Jag beklagar, sade Letort under en synbar oro och förlägeghet, satt denna önskan icke kan efterkommas, emedan min fröken icke befinner sig hemma. Ett uppdrag från hans majestät torde dock knavna tjena som en giltig förevändning att kalla henne hem, om hon befinner sig på begök?, ;Hon är icke på besök,, svarade Letort, skenbart brydd. Icke p3 b Ni vet allts Ni yt i. Hon Är ute och spatserar i vagn. Ni insåledes, att man icke kan skicka att hemta hecns hem, i ovisshet hvar hon skan . upprepade den fremmande. hvar hon befinner sig? sar vid denna tirama? Då lär hon n enart vara att återvänta. Jag skoll öretaga mig att beskåda detta porsitt, som jag föreställer mig vara det hvarom tråga ärn