Aftonbladet – 13 oktober 1852, sida 3

åt Holsteinaren på godt törp på en kKörvett Hölstein-Gottorpska Pontocorviska Afven här måste man, för att ej utsättas för missförstånd, väl ihågkomma, att det framkallande begreppets ändamål icke är något abnat än att tjena minnet och att det således är alldeles likgiltigt om den framkallande frasen i och för sig sjelf låter löjlig eller absurd och meningslös för enhvar som läser den utan att på förhand veta hvartill den är ämnad. På samma sätt har författaren framlagt anvisningar för att fästa i minnet samtliga konungalängder, årtal af fältslag och freder med mera, Härvid är att märka, att då flere regenter af samma namn men med olika ordningsnummer förekomma, har han för sjelfva namnet begagnat samma framkallande uttryck, men skiljt emellan de olika personerna genom tillägg afen artikel. Sålunda motsvaras namnet Christian den I af ordet krig, Christian II af krigisk; Johan I af ordet hand; Johan I af händer; Johan III af händerna. Då nu, der dessa regentnamn förekomma, nyssnämnde motsvarande uttryck inpassas i den framkallande meningen, så vet man öfverallt genast deras betydelse, så snart den engång blifvit inlärd. Sålunda har han ock för Gustaf I ordet staf; för Gustaf II verbet stafva; för Gustaf III. stafvarne; för Gustaf IV stafvarena Carl den 8 motsvaras af ordet kalott; Carl 9 kalle ni; Carl 10:de Gustaf kall-tidsstaf; Car 11 kall elf; Carl 12 kall tvål; Carl 13 kalla trädon. . Då samma namn öfver allt motsvaras af samma framkallande uttryck är frågan att sammansätta dessa till sådana meningar, i likhet med hvad här ofvan visats i afseende på regentätterna, att det hela utgör ett begrepp, en idassociation, eller uttrycker en föreställning som vid erinran om något af uttrycken framträder för den inre åskådningen. och detta har förf. äfven deducerat på ett sätt, som är ganska fintligt; man får blott ej stöta sig vid frasen, innan man väl uppfattat sjelfva grundregeln eller den ledande idden 1 metoden och med, hvad som utgör det egentliga af dess fordringar. I frågan om siffertal har förf. haft ett svårare problem att lösa i afseende på deras förbindande med framkallande begrepp, så till vida, som, enligt hvad han sjelf anmärker, siffertal icke innebära något annat begrepp vän det om en viss mångfald af enheter. hvilket förorsakar en svårighet, som ej på annat sätt kan afhjelpas, än derigenom patt mångfaldsbegreppen, siffertalen, förvandlas till föremålsbegrepp eller ord,. Första medlet eller utvägen härtill är, att för siffertalen använda bokstäfver. Häråt har förf. egnat ett serskildt utförligt kapitel, som likväl knappt kan Kortare resumeras om systemet skall göras åskådligt; och då vår afsigt endast har varit att antyda sjelfva grundtankan uti detta system, så hänvisa vi dem som vilja taga närmare kännedom deraf, och hvilka sannolikt blifva rätt många, till sjelfva arbetet. Vi äre förvissade att enhvar, äfven om han icke behöfver begagna sig af metoden för någon usus practicus, likväl skall med nöje taga kännedom deraf, om också blott såsom ett tidsfördrif, vida intressantare än att fundera på rebus och logogryfer, emedan det omfattar lösningen at ett problem af ett helt annorlunda större värde och inflytande inom intelligensens område. Vi tro det slutligen icke vara utan intresse, att såsom tillägg till förestående framställning, hvilken blott kunnat gifva en ytlig id om saken, reproducera följande adress som författaren på omslaget till häftet 2 ställt till föräldrar och lärare, emedan den utvisar, på hvad sätt han sjelf önskar att arbetet må begagnas: Till Föräldrar och Lärare! Emedan jag understundom hört. den afsigten af nägra bland eder uttalas, att nemligen j ämnen begagna denna lärobok, för att göra edra barn bekanta med de svenska konunganamnen samt med åen krenologi, som uti nästa häfte kommer att börja, tager jag mig friheten, att, på grund af egen erfarenhet, genom mina egna barns undervisning efter denna method, härmed gifva följande räd: Sätt icke Boken i handen på barnen, under förmodan att de sjelfva skola genom studium deraf kunna lära sig de ifrågavarande ämnena, ty ett skrifsätt af så mathematisk art, som Mnemoniken kräfver, kan man icke begära att ett barn skall vara mäktigt att fatta och följa; utan gören blott j eder hemmastadda med bokens innehåll och framställen sedermera med egna ord för barnen motiveringen till de s. k. Svecomnemoniska Berattelserna. Dessa skola barnen, på sä sätt visserligen utan synnerlig tvärighet, inlära, och derefter genom repetition öfva, intilldess att den uti hvarje berättelse liggande ilanken blir dem så bekant, att, vid nämnandet af första ordet uti densamma, l denna hel och hällen framträder i deras minne, och genom ordens ljudlikbhet med -regentnamnen ovilkorligen framkallar dessa sednare, när nemligen barnen förut lärt sig det s. k. glosförrädet, hvilket vi finna dels vid början af hvarje ätt dels ock uti ett sam-Å mandrag ä pagg. 55 och 56. I sammanhang härmed torde jag äfven få bedja eder, det j icke, genom ett flyktigt ögnande här och der i denna bok, mätten söka att öfver densamma bilda eder ett omdöme, ty lika litet som det är möjligt att på nämnde sätt göra sig bekant med en mathematisk bok, lika litet är det ock möjligt med denna. Ett grundeligt studium är alltså här -oundgängligt, der nemligen, under läroämnets förtgäende utveckling, det föregäende alltid antages säsom Pbti kändt grundfäste för det efterföljande. fn SE RÄTTEGÅNGSoch POLISSARER. I gär förevar undersökning inför rädstutvurättens sjette afdelning, ang. den eldsvåda, som natten till den 24 sistl. Augusti uppkom i handl:; Starcks egendom N:o 87 vid Kungsbacken. Drängarne Johan Erik Haglund och Lars Gustaf Larsson, genom hvilkas vårldslöshet olyckan uppgifvits hafva timat, voro in