Aftonbladet – 11 oktober 1852, sida 3

— Red. har blifvit anmodad meddela föl jande: Som uti en insänd artikel uti Aftonbladet för de: 7 Okt. klagomål äro anförda mot befälhafvaren å äng fartyget Aros, för en begängen orättvisa mot en pas sagerare, som velat gå om bord i Strengnäs på nämnd fartyg, men blifvit, enligt insändarens förmenande nekad; och som uti nämnde artikel befälhafvaren namn icke blifvit nämndt, hvarigenom allmänhete; lätteligen kunde föras på den tanken att detvore der för sitt humana och välvilliga sätt mot passagerare allmänt aktade och värderade kapten Bengtson, som Ådegått detta fel, så får insändaren häraf upplysa at kapten Bengtson nämnde resa (den 29 Sept.) ick Ihade befälet om bord och icke ens var fartyget följak I tig, i följd af en sjukdom; som uti 3 å 4 veckors tic hällit honom vid sängen. VR FT (UV Nr RR EN TYSK GREFVINNA, ANELAGAD FÖR BARNMORD. t Franska tidningar meddela följande: Grefvinnan K., född 1824, tillhör genom sin börd en af Ungerns historiska ätter, lysande i detta lands häfder, der der )lintager första rummet bland adeln genom sin ålder ) I som till och med öfverstiger huset Habsburgs. Gref t)vinnans far är i denna stund en af Ungerns rikaste magnater ; hennes mor prinsessan ..., är slägting til hertiginnan ..., som tillhör en af belgiska adelns I förnämsta familjer. Grefvinnans far är dessutom ku Ilsin med tredje frun till en gammal minister, som I I länge spelat första rolen uti europeiska diplomatien. I Man ser att grefvinnan K. bäde genom börd och för; bindelser ej hade nägot att afundas Tysklands största familjer. Helt ung, från sextonde året, gjorde hon Tsig känd för ätskilliga äfventyr, som ännu ej: ärc glömda vid hofvet i Wien oeh i den aristokratiska verlden derstädes. För omkring tjugu år sedan gifte hon sig med Tgrefve K., som tillhörde en hög familj af detta namn och tjenstgjort i österrikiska armeen. Detta äktenskap medförde ingen förändring i grefvinnans oregelbundna lif, och tre månader derefter skar hennes lolyckliga man halsen af sig för att undvika på ep gäng svartsjukans plågor och de oupphörliga förargelser, som hans makas. otroheter förorsakade honom; Ton fick en tid derefter tvillipgar, som snart afledo. Från denna tid började vär hjeltinna, befriad från alla. band, det äfventyrarelif och de utsväfningar, som bon fortsatte i Paris till dess polisen satte derför en sräns. Omkring 1847 mötte hon och gjorde bekantskap med en man, som man snart säg vinna inträde i hennes palats under namn af friherre R. Denne man, som ej var annat än en handelsbetjent af läg börd, utöfvade snart ett fullkomligt herravälde öfver denna qvinnas försvagade själ, sedan han blifvit hennes älskare. Hennes förmögenhet tog han snart om hand och förskingrade inom nägra mänader hennes silfver, diamanter, juveler, som uppgingo till ett ganska högt värde, samt pantsatte ett hypotek på öfver 75,000 fr.; som hon erhällit af sin mans föräldrar. Sedan han nästan ruinerat den olyckliga grefvinnan, appfann han ett nytt sätt att skaffa tillgångar; han Sfvertalade henne att underteckna en mängd blanketter med sin accept och signatur: Grefvinna K..., född Z.... Dessa blanketter, uställda af älskaren till ett belopp af nära 500,000 fr., sälde han till procentare för hälften eller fjerdedelen af värdet. Dä förfallotiden kom, presenterades dessa papper för grefvinnan och dä hon befanus oförmögen att inlösa dem, vände man sig till bennes far, som blott svarade med en bestämd vägran. Kreditorernas förföljelser förmädde henne att lemna Wien för att begifva sig till Dresden, hvarifrån hon snart afreste för att bosätta sig i Paris Den föregifne friherren R. lyckades också undkomma, då han var pä vippen att bli arresterad, och var ej sen att åter uppsöka henne för att förnya sina vinglerier. Det var 1850 som grefvinnan infann sig i Paris. Strax efter ankomsten födde hon en son. Underrättad, att den falske baronen ännu förföljde henne med sina anläggningar afsände grefvinnans faDnilj kort derefter till Paris grefve W. D. S., dess slägting, som den 4 Nov. 1850 lät arrestera den falske baronen. Österrikiske regeringen begärde hans atlemnande. Han undkom emedlertid till Baden, der han blef gripen och öfverlemnad till österrikiska polisen. Under sista tiden hade den falske baronen hos grefsinnan infört en af sina vänner, en österrikisk flykting, som i följd af tvedydigt uppförande var utesluten från sina trosbröders: gemenskap. Denne var aemligen född Jude, men hade nu -öfvergått till ka tolicismen och blifvit döpt af en jesuit. Ehuru gift, ingick han genast i förbindelser med grefvinnan och sörjade plocka penningar från henne; Grefvinnan K. bebodde ensam en stor våning vid gatan Neuve-Saint-Augustin. Hon hade blott en kamnartjenare, som hade följt henne frän Wien, och hvilken såsom gift bodde i em serskild väning. Utom den sednast tillkomne tillbedjaren bade hon ofta förbindelser med folk af lägstasamhällsställning. Dessa ifventyrligheter :kunna knappt förklaras annat än gea10m ett progressivt försvaganderaf hennes själsförmösenketer, helst hon glömde sig så längt, att hon ej iakttog de nödvändigaste omsorger omsnygghet, hvilket plägar vara det sista som en qvinna af hennes vilkor glömmer. Sista tiderna före sin arrestering var hon öfverhöljd at snusk och ömsade nästan aldrig linne. Samma värdslöshet utmärkte hennes ekonomi, och man fann bland hennes papper länge sedån förfallna invisningar, hvilka hon ej gjort nägot försök att realisera. Denna bedröfliga belägenhet för en qvinna, tillhörande en af Österrikes förnämsta familjer, förorsakade i Paris den -österrikiska beskickningen en stor skandal; och:den kunde ej nog förundra sig öfver en familj, som fördrog eller fastmer lätsade icke känna hennes uppförande. Hvad som vällade grefvipnans arrestering var följande: Den 27 Aug. om morgonen inkom kammartjenaren som vanligt för att mottaga sin frus befallningar; han fann henne då sysselsatt att aftvätta blodfläckar på mattan. Ingen kände att grefvinnan befunnit sig i hafvande tillstånd, och till och med kammartjenaren hade blott svaga misstankar derom, hvilka dock vunno styrka vid äsynen af de blodfläckar hon var sysselsatt med att undanrödja. Denne man vände sig med beslutsamhet mot grefvinnan och tillsporde henne häftigt! hvar barnet vore. Hennes förvirrade svar ingäfvol! honom : enträgenhet och slutligen fanns barnet i eni) fylld vattenbalja. Af fruktan att blifva anklagad för! delaktighet skyndade kammartjenåren genast till märexi och aflade berättelse om händelsen. Läkare sändes af denna myndighet, hvilka bekräftade att barnet blifvit qväfdt, och grefvinnan K., anklagad för barnamord, mäste genast träda i häkte. Det är omöjligt att för närvarande förutse utgånsen af denna rättegång, i sammanhang med hvilken sannolikt flera skandaler skola komma i dagen. RÅNGSoch -PONYISSARER. ufyorättens. fjerde afdelning förevar i tryckfrihetsmälet mellan landtbrukaren eh Aftonbladets -utgifvare-br.C.. F. BergRR NS PN KT PRRIEG JEDARSAL I Ft FT OA ph FO el 3