Aftonbladet – 11 oktober 1852, sida 3

JUITU SACPPES ATV BAPICI MISC. LITTERATUR. : Physikens Grunder. Af J. Miller. Pro fessor i Physik och Technologi vid Uni versitetet i Freyburg: Dels öfversättning dels bearbetning af A. Wiemer, Phil Mag., Lärare vid Navigationsscholan i Stock. holm. Fjerde Häftet: Värmelära och Me teorologi, med 69 Figurer i Träsnitt. — Stockholm, Zacharias Heggström 1852 Kostar 1 Rdr Bko. Sedan den i Aftonbladet JV 226 införda an: I mälan om de 3 första häftena af detta arbet var författad, har äfven det återstående blif: vit synligt i bokhandeln; i samma JM stoc Joemligen en annons om att 4:de och siste delen utkommit, samma dag. Etterinhemtac kännedom om innehållet böra vi derföre nu tillägga att denna del, i 2 afdelningar om 5 kapitel hvar, afhandlar hvad titelbladet förmäler: Värmeläran och Meteorologien, och härvid röjer samma förtjenster i plan och utförande. som vi sökt framhålla i afseende på det föregående, hvartill vi få hänvisa. Öfver hela verket träffar man äfven här en innehållsförteckning och ett sakregister. Ehuru ätskilligt kunde vara att nämna ytterligare, synes hvad som redan anförts vara nog för ändamålet, som är att fästa den större allmänhetens uppmärksamhet på arbeteta tillvaro och värde. Vi böra för öfrigt så mycket snarare inskränka oss härtill, som öfversättaren låtit, efter hvad det vill tyckas för en liten typografisk-ortografisk reflexions skull i vår förra anmälan, bringa sig så i passion, som nedanstående med anledning deraf inkomna skrifvelse förråder, och det på intet vis kan falla oss in att vilja förvärra en dylik sinnesstämning hos någon, aldraminst hos en vetenskapsman. Till Redaktionen af Aftonbladet. I anledning af den i Aftonbladet n:o 226 införda kritiken öfver stafningssättet i läroboken Fysikens Grunder af Mäller fär öfversättaren förklara, att han ingen del haft i detta stafningssätt, emedan detsamma vid början af bokens tryckning öfverläts ät förläggaren Heggström. Att Heggströms stafningssätt har till föremäl att hänvisa på ordens ursprung, torde af-de-talrika af honom förlagda och efter hans stafningssätt tryckta arbeten vara allmänt bekant. Recensenten torde deraf finna att ordet Akustik, säsom ursprungligen grekiskt och i detta spräk stafvadt med 2 (k), icke rimligen kan stafvas på det franska sättet 1). Öfversättaren nekar dock icke, att på nä gra ställen i boken förekomma ganska egna stafnin gar, säsom groupe i stället för grupp m. fl., hvilka recensenten lätt kunnat finna och med skäl anmärka, ifall han tagit kännedom om mera än bokens innehäll till 3,. Öfversättaren har visst icke delat förläggarens äsigter, men ansett stafningen vara af underordnad betydelse 2). En annan sak har förefallit öfversättaren nog besynnerlig: nemligen att den, som i Aftonbladet anmält Fysikens Grunders, icke en gäng tagit kännedom om, huru mänga afdelningar boken innehäller. I Aftonbladet anföres, att boken innehäller fem afdelningar, men vid närmare päseende finner man lätt, att afdelningarnas antal är-sju, liksom i hvarje fysik, der meteorologien utgör en egen afdelning. Männe Aftonbladsskribenten olyckligtvis fått det tredje häftet i händerna i stället för det fjerde, då han skulle efterse, med hvad ämne boken afslutades? Då fjerde häftet redan var utlemnadt i bokhandeln 3), så torde föga ursäkt kunna finnas i okunnigheten om detsamma, i synnerhet som redan i företalet omnämnes, att boken kommer att innehälla fyra häften och säledes icke ,afslutas med elektriciteten. Det torde derföre tillätas öfversättaren, att högre värdera öfverdirektör Wallmarks förord, än några fadda fraser i Aftonbladet, hvilka alltför tydligt förråda okunnighet bäde om fysik i allmänhet och om ifrägavarande bok i synnerhet 4). Sannolikt har recensenten endast bläddrat i boken och derpä satt sig ned att en stund fantisera öfver densamma. A. Wiemer.n 1) Längtifrän att ref. förordat detta franska stafningssätt, har han tvärtom anfört det säsom motsatt hvad han sjelf gillar; insändaren och han äro följaktligen af samma tankar i den punkten. Hvem som helst, och insändaren utan tvifvel äfven, vid närmare påseende, bör lätt kunna finna att detvar någonting helt annat, som ref. tog sig friheten anmörka, nemligen att när man icke trycker acoustique utan akustik, så bör man icke heller trycka physik (efter franskans physique), utan fysik, och det just enligt den af insänd. anförda grundsatsen att stafva efter ursprunget, emedan det sednare af dessa ord, lika mycket som det förra, är ursprungligen grekiskt; kort sagdt, att när man nyttjar grekiskans k (x) i stället för franskans c och que i det förra, sä bör man äfven nyttja grekiskans f (q) i stället för franskans ph, i det sednare. )) Just sä har äfven ref. ansett den, och derföre behandlat den i en not, men icke i texten. )) Det är redan nämndt att detta häfte annonserades samma dag i samma n:r 226 (3:e sidan, 3:e spalten, 3:e annonsen) och säsom utkommet samma dag, som anmälan om de förra häftena stod att läsa ij Aftonbl.. Denna kunde säledes icke angänägonting, som ref. ännu saknat tillfälle att se. Men att de-l, lar af skrifter anmälas innan det hela utkommit, är nägonting ganska vanligt, som hvar och en vet; ett prof derpä fanns till och med i samma nummer omedelbart efter det ifrågavarande referatet, nemligen i anmälan om hr Nycanders Lärobok i Technisk Mekanik, hvaraf blott en del utkommit. ) Genom inblandningen af ett bäde i vetenskapligt afseende och pä karakterens vägnar så högaktadt namn, som det ins. anfört, har han nyss här förstätt att förebygga hvarje annat genmäle, än den enkla frågan om lämpligheten att sammanpara ett sådant namn med en så beskaffad polemik. eten ÅXÖAAEAustraliens Framtid. PT one Tana ae