Aftonbladet – 8 oktober 1852, sida 2

Article Image
Berlia af den 2 Oktober. T B Södra posten har bragt 038 danska blad b af den 5 dennes. i Danska riksdagen har blifvit öppnad. le I Tyska tullfrågan har nu en definitiv brytli ning skett mellan Preussen och de sydliga v staterna. Saken torde emellertid icke vara så afgjord som vid första påseendet synes. Ty visserligen hafva koalitionsstaternas ombud blifvit bortvisade från tullkonferensen, men utsigt har dock lemnats öppen för underhandlingar på diplomatisk väg, och på detta fält har Preussen i sednare tider varit ännu olyckligare än på kongresser. Det synes numera. verkligen. som skulle Bayern hafva för afsigt, icke. att sluta sig till Österrike, utan att med de öfriga sydstaterna bilda en tredje tuilförening. för att sålunda göra sin hegemoni öfver SydTyskland mera bestämd och gällande. Stämnisgen mellan Preussen och dess :allierade. Hannover, synes emellertid icke heller vara den bästa. Man talar redan om de repressalier som skola tagas mot Hannover, om det faller ifrån Septemherfördraget. Belgiska kamrarne hafva blifvit ajournerade till följe af ministerkrisen. Vi meddela nedanföre från Holland några tänkvärda resultater af den nya sjöfartslagep och postlagen. Från Spanien har man underrättelse derom, att de europeiska armåernas Nestor, hertigen af Baylen, en af de populäraste män i Spanien aflidit. Tyska blad tala om en förestående sammankomst mellan kejsarne af Ryssland och Österrike uti Warschau. AT 2 DD OMR RR ÅL Pe 3 B R Fr 5 nm mn Et cz NH Rh DANMARE. 3 Konungen är sängliggande sjuk till följe af en svår förkylning. Riksdagen öppnades den 4 af premierministern Blubme, då Konungen af gin sjukdom var derifrån hindrad. Han uppläste följande kongl. budskap: Danske män! Mottagen eder Konungs helsning! Det är första gängen som den allsmäktige, förunnat oss, efter tunga pröfningsår, att tilltala den sammanträdande riksdagen, i obestridd. besittning af vär lagliga. myndighet i alla monarkiens delar. Näst Guds biständ hafva vi härför att tacka värt danska folks. trohet och ihärdighet, samt konungens och -fol-. kets enighet och ömsesidiga förtroende. i Bibehällandet af detta fredens och laglighetens tillständ, dess. försäkrande mot och i de stormar, som framtiden kan gömma i sitt sköte, är föremålet för vära allvarliga sträfvanden, i hvilka vi af eder vänta medverkan och biständ. För monarkiens odelbårhet och för dess grundval, arftöljdens enhet, som det är vår mening att söka fåjtillvägabragt genom en af eder på grundlagsenligt sätt företagen förändring i rikets nu gällande thronföljd,. för . den. händelse, att den nu herr: skande mansstammen skulle utdö;har det lyckats oss att vinna erkännande genom en traktat med Europas stormakter och med konungen af Sverige och Norge. Om: detta ämne skall den förenade riksdagen mottaga värt kungliga budskap. De under läng tid invecklade förhällandena till det! tyska förbundet hafva blifvit ordnade på ett tillfredsställande sätt. Med förhållandet till fremmande makter hafva vi anledning att vara tillfredsställda. Våra i kungörelsen af den 28 Januari d. ä. till kännagifoa beslut hafva vi, sä vidt de egnade sig dertill, på administrationens väg sträfvat att bringa till utförande. Det är framgent vär afsigt att på författningsenlig väg arbeta på det deri betecknade definitiva ordnandet af monarkiens inre förbindelser. Finansernas tillstånd är lugnande. Återupprättandet af vär kongl. myndighet i alla vår spira underliggande länder gör det möjligt att för framtiden lätalalla dessa deltaga efter passande proportion i de gemensamma statsinkomsterna och utgifterna och att för nästa är inskränka fordringarne på konungariket, hvad bidraget till de för hela monarkien gemensamma statsbehofven angär, tll hvad som rättvist bör falla pö dess del. Riksdagen skall få sig förelagdt utkastet till de tullförändringar, som för konungariket äro nödvändiga, för att åstadkomma tullenhet inom monarkien. Vi bedja Gud, att vårt gemensamroa arbete mätte blifva till värt fosterlands väl och befalle eder härmed i den allsmäktiges beskydd. Sedan ett niofaldigt lefve konungen blifvit utbragt, tillfogade premierministern för egenc del: H. M. Konungen har vidare befallt mig uppmana riksdagen, att när thingen konstituerat sig sammanträda i enlighet med grundlagens 4 till en förenad riksdag, för att mottaga det kongl. budskapet i afseende pä thronföljdens ordnande. Detärderjemte allernädigst päiagdt mig att meddela, att då vigten och den egna beskaffenheten at denna fråga gör det änskligt, att densamma. först företages och afgöres, skall ingen annan sak gå före denna., Folkethingets ålderspresident Spandet uppmanade, derefter thinget att välja en president, Hörtill: valdes professor Madvig. Derefter pröfvades -fullmakterna och alla valen, med undantag af det för Färöarne, godkändes. I landsthinget återvaldes tillpresident: etatsrådetzP., D. Bruun. Tillvicepresident valdes-Hö P. Hansen. Natten till sistlidne söndag hade en förfärlig orkanlik storm rasat vid Köpenhamn. Stora träd hade uppryckts med rötterna; alla badhus: rycktes: lösa (och idrefvo till sjös; flera fartyg blfvo kastade mot land: och förliste. Man väntar att fåhöra berättelser om en mängd: olyckor, som härigenom; blifvit förorsakade. , FRANKRIKE. Presidenten. var i Nimes : enligt hvad-sista depeschen omförmäler. Han hade besökt Tou-1 lon och. der naturligtvis blifvit. mottagen medl samma, entusiasm .som . rapporterats. från alla: andra orter. I-Foulon hade under revyn ett gevär brunhit ef. Saken förklaras föranledd af en oförsigtighet af soldaten som bar geväIret. Om denna förklaring antages sågom sanningsenlig, visar dock tilldragelsen att vid de Jhögtidligheter som egnas Louis Napoleon på Ihang triumfråg trupperna ej äro tillstädes endast. för att förhöja glansen, utamäro beredda I på helt andra eventualiteter; ty den likaledes tramkastade uppgiften att en patron. skulle händelsevis vara qvarglömd just i det gevär Isom råkade brinna af, synes ej förtjena mycket afseende. — I Marseille hade Louis Napoleon vid. läggandet af grundstenen till en börsbyggnad i sitt tal gjort en direkt hänsyftning på kejsarens ord: att Medelhafvet borde blifva en fransysk sjö. Detta tänkvärda yttrandesoch. nyssnämnde, tilldragelse i -Toulo SA FVO. BOPAGISNR TE FÖRE TSE TREE SIE ONE Tv

8 oktober 1852, sida 2

Thumbnail