Aftonbladet – 5 oktober 1852, sida 2

UTRIKES KORRESPONDENS. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 28 Stptember. Jag skyndar mig att lemna några detaljer öfver den kommerciella frågans ställning. Oaktadt den försonliga tydning som halfofficiella blad velat gifva åt Preussens tillkännagifvande den 17, har koalitionen i Miinchen undertecknat ett gemensamt svar. Baden skall hafva gjort några reservationer, men det är emellertid säkert, att det undertecknat så väl som de andra. Om innehållet af detta svar försäkrar man mig från: god källa följande: Koalitionen fordrar icke mera liktidighet i underhandlingarne mellan tullföreningens 1ledamöter sinsemellan å ena sidan samt mellan densamma och Österrike å den andra. I detta afseende har således koalitionen gjort ett medgifvande. Men å andra sidan begär koalitionen, att afslutandet af en handelstraktat med Österrike skall vara försäkradt före tyska tullföreningens definitiva återupprättande. Slutligen bestämmes för den nya tullföreningens bestånd en kortare termin, än dentid af 12 år, som Preussen och dess allierade fordrat. Detta svar kommer naturligtvis att sätta regeringen många myror i hufvudet. : Koalitionens organer säga, att uppgifvandet af liktidigheten i underhandlingarne är en stor koncession. Men de preussiska bladen svara härpå att genom -det provisoriska protokoll, som man önskar skola uttrycka fulla garantier för förbindelsen med Österrike, är liktidigheten fulikomligt återställd. För öfrigt har Preussen i sin förklaring: af den 12 Augusti bestämdt fordrat, att den nya tullföreningen skall ega bestånd i 12 är. Vare härmed huru som helst, så är det dock alldeles säkert, att det i Minchen beslutade svaret, i fall det är sådant som jag ofvan angifvit, icke innebär ett enkelt antagande af Preussens ultimatum af den 30 Augusti. Ty under 14 dagar har den ministeriella pressen oupphörligt upprepat, att koalitionsstaternas återvändande till tullkonferensen vore beroende derpå, om de helt enkelt och utan omsvep ville antaga detta ultimatum. Ett återfall från preussisk sida synes sålunda vara omöjligt, om ordet omöjligt vore preussiskt,: det vill säga ministerielltpreussiskt. Hvad som i betydlig mån ökar ministerens bryderi är att den inom sig sjelf icke är ense om frågan. Finansministern skulle lätt trösta sig öfver tullföreningens upphörande, som efter hans tanke varit alltför dyr för Preussen. Handelsministern deremot fruktar att förlora de bästa afsättningsorterna för Rhenprovinserna och Westfalen. Hvad hr v. Manteuffel angår, så har han just ingen så bestämd mening, utan väntar på order af konungen, som rest till Hannover och Oldenburg. Jag har tänkt att det skulle intressera er att så fort som möjligt erhålla några uppgifter om koalitionsstaternas svar, hvilket visserligen ännu behöfver ytterligare bekräftelse, då det ännu icke är undertecknadt af alla de särskilda suveränerna och sålunda icke heller officielt öfverlemnadt till Preussiska regeringen. Men jag tror fullt och fast att dessa uppgifter äro riktiga och de tjena till att belysa den närvarande ställningen, som med Ihvarje dag synes blifva allt mera invecklad; sam