Aftonbladet – 1 oktober 1852, sida 2

lessa artiklar nu ofta kosta betydligt mera än om de köptes hemma i orten, om man inräk-g nar tvänne vigtiga omständigheter: den ena,r len nyss här ofvan förlorade tiden på resoria, och de kostnader för trakteringar sora åt-:Z ölja desamma, ända derhän, att oförsigtigare S ersoner af allmogen ofta nog låta sig förle-g Jag att göra af med allt hvad de fått för de;v försålda varorna, hvarföre dessa resor också f ofta nog betraktas med fruktan af hustrurna,v när de ej få följa med; den andra, att bon-! den, just derföre att han mera sällan kommer I ill staden, då densamma är längre aflägsen,s jager sina qvinnor med sig, och frestelsen I blir då måhända mycket större att köpa pål3 en gång, derföre att man nu är inne i staden, ( mycket som eljest icke vore behöfligt, och ej ! kommit i fråga om man kunnat erhålla det ; nödvändigaste på närmare håll. Frestelsenji att köpa lyxartiklar måste också otvifvelaktigtr vara vida större då man sällan ser dem och! större förråder på en gång uppdukade i ele; ganta butiker i städerna, än den kan vara vidl; åisvnen af ett mindre försedt lager hemma :;l; socknen. i 1 Den känner också ganska litet vår allmoge, l! som tror, att dess ynglingar och fruntimmer ; befinna sig i ett slags okunnighetens oskulds-, tillstånd i afseende på lyxsartiklar, derförels att handelsbodar icke fått existera på landet. lq Vi skulle tvärtom, i fall det icke ginge utom l1 gränsen för denna artikel, kunna förete ganskal( positiva och talande bevis derpå, att bondei ståndets hustrur och döttrar, om de också l, icke, såsom våra damer i städerna, hålla sig: i jemnbredd med den sista modejournalen, lr åtminstone ganska väl veta att urskilja del? nyare och mera moderna mönstren på silkes! schaletter från de äldre; att de förstå sig rätt! väl på både tryckta och fasonerade väfnader; att de nu brukliga ylletygerna orleaner och lc paramatta m. fl. ingalunda äro dem frem-. mande, och att det öfverhufvud lärer vara tillgången, men icke brist på böjelse eller på kännedom, som bestämmer hvad de köpa eller icke af sädana varor. Det bästa motbeviset emot Svenska Tidnin:! gens inskränkande satser ligger dock uti ett annat exempel af erfarenheten ifrån ett parl provinser i Sverige, der handeln, fastän icke 1 butiker, likväl blifvit mera hemmastadd pil landet, än på andra orter, nemligen i trak-l: terna omkring Borås och Ulricehamn, sarat il Ångermanland. I dessa provinser finnes både en vida större tillgång på lyxartiklar, och en allmännare esprit för handel, ja, om man så vill, till och; med för schakrande, än i de flesta öfriga;! men med?afräkning af de olägenheter, som partielt hos en och annan individ kunna anmär-. kas såsom en följd af den gårdfaribandel,l. degsa orters innevånare-tilt en del bedrifva, hafva vi ej hört att osedligheten hos pluraliteten af befolkningen i dessa provinser visat sig större än annorstädes, hvarken i tyllerier, slagsmål eller annan råhet; tvertom är det bestämdt mindre i-dessa hänseenden, än i de längre bort belägna trakterna af somliga andra provinser, och välståndet, om man afser folkmängdens förhållande till jordens naturliga produktionskraft, är vida större genom den industri och slöjdflit, som den friare handeln der underhåller. Hvad Svenska Tidningen ifrån ständernas beslut anför såsom stöd för sin sats, anse vil i detta fall icke betyda ett hårstrå mera, ät den reaktion som vid en och annan af deförflutna riksdagarna framkallat opinionsyttringar från borgareståndet emot handtverksfribeten. Sådana yttringar äre ett ohdt som alltid emellanåt måste uppdyka såsom oskiljaktigt införlifvadt med vår ståndsrepresentation, sö länge det är vissa klassintressen som företrädas på riksdagarna framför meajoritetens -och individernas medborgerliga intresse i samhället. Men vi hade trott, att det är regerinPfesentaBit tör det hela, hvilken belmner sig ställd öfver dessa särskilda intressen — att det är dess pligt att värna grundsatsernas och de allmänna rättigheternas vidmakthållande. när de särskilda intressena försöka att ohehörigt eller onaturligt inskränka dem — ett för-j sök, hvilket lika litet uteblir som det stannar I sina anspråk, så länge det visar sig att dessa blifva tillfredsställda. : Ehuru mycket Svenska Tidningen än må beskärma sig öfver den förment öfverdrifna: strängheten i de uttryck. som Aftonbladet i sin förra artikel begagnat angående det förvändal i det näringstväng som hos oss ännu existerar, så våga vi på grund af det hör ofvanl anförda, tillika med förut gifna skäl, hysa den l: trön, att det är en onaturlig och abderitisk lära, ! att Konstgjorda hinder skola uppställas emot !! en fri och naturlig utveckling af handel och varubyte hvar helst de gifva mesta fördel åt de trafikerande; att desse sjelfve förmå bedöma denna ömsesidiga fördel. bättre än det kan ske af någon pascha, samt att om man vill se sakerna i det sunda förnuftets dager, och tänka sig bort alla de förkonstlade stadganden som nu existera, så kan inför hvarje oförvilladt omdöme ingenting finnas mera både absurdt, förvändt och oförklarligt, än att folket eller individerna skola åläggas att af en ofvanifrån tillsatt myndighet begära tillstånd att få föda sig med hvilken loflig arbetsutväg som helst, då de icke dermed våldförde samma rättigheter för någon annan. KOR BERETTS Nm mm Mi —— —