Aftonbladet – 1 oktober 1852, sida 2

Näringsfrihei eiler Abderitism? De betraktelser, som under denna öfverskrift förekommo i Aftonbladet för den 18 September, angående oresonligheten såväl ifrån det allmänna förnuftets synpunkt, som i statsekonomiskt hänseende, af de hinder, som en trångbröstad lagstiftning uppställt emot handelsfriheten, hafva efter några dagars betänketid framkallat en lång och temligen bjertnjupen utgjutelse uti Svenska Tidningen. Att de il uppguv av soka kKonservära, folkets ber roende af högre och lägre rayndigheter äfven i afseende på sättet att få lefva och nära gig, ej skulle låta Aftonbladets anmärkningar passera onäpsta, var alt förutse; äfvensom man i det hufvudsakliga på förhand ungefärliger trodde sig kunna sluta till, att åtskilligt dervid skulle upprepas af samma slag; som alltid varit anfördt af ett i våra tankar missförstådt privilegiielter skråintresse i afseende på bandeln; men derutöfver förekommer likväl indock i Svenska Tidningens artikel åtskilligt som är af alliför lärorik beskaffenhet såsom prof på de konservatives logik, för att ej nigot närmare framhållas, och som till en del kunde vara blott roande, om icke saken i sig sjelf ägde en så allvarsam vigt och betydelse. Såsom läsaren torde påminna sig, åberopade vi uti den förra artikeln förhållandet i Engand och Amerika samt flere andra länder, såsom en motsatts till det absoluta förmynlerskap, som lagstiftningen här etablerat emot ättigheten till handels drifvande å landet, och vilket ytterligare blifvit skärpt genom den nakt, som regeringen öfverlåtit åt landshöflingarna, att efter godtfinnande kunna neka nl sådan rättighet äfven emot kommunernas inskan och bifall; och vi vädjade till erfaenheten om den helsosamma inflytelse på välståndet samt Jandets befolkande och upp-. dling, som handelsoch näringsfriheten utöf. rat bland de nationer, der densamma får ega um, utan. att-regleras af annat än orternas gna behof och handelns natur att sjelfmant raga sig till de ställen der den mest gagnar ch finner lifligaste sysselsättning, Hvad svaRR SENS ASG ski AROR SATSER SEEN