dagen äro snörrätt stridande mot hvad som I framhålles den andra, utan att detta synes på minsta vis genera honom, synnerligast-som han vetat bibringa pressen nog takt att ej juppdraga nägra paralleler och framhålla de rIskriande kontrasterna. Så t. ex. hette det I vid lagstiftande kårens öppnande förliden sommar, att kejsaredömet ej skulle komma ifråga, så framt icke de gamla partiernas agitationer och stämplingar tvingade honom, att befästa sin ställning genom kejsare-titelns antagande. Nu åter har bladet vändt sig, och det heter att då det är fråga om något som. gäller hans personliga. intresse, så vill han endast. hörjsamma den allmänna opinionens önskningar. ID. v..s. kejsaredömet, som för några månaIder sedan var en hotelse mot de gamla parItierna, en ferla som framhölls för dem, efter Jutseendet för att hålla dem i. schack, är nu Jen belöning som Louis Napoleon mottager af folkets. hand.. Detta. är också utan tvifvel långt angenämare. Det hade varit mindre behagligt att inviga kejsaredömet såsora ett straff, Joch man hade dessutom . måst tillvägabringa en konstgjord agitation, hvilken kunnat gå längre än man önskat. I stället att Frankrike skulle genom konspirationer tvinga Louis Napoleon att uppstiga på kejsaretronen, skall, det nu genom sitt jubel lyfta honom upp på den.samma. Jubel tryter ej heller på den väg han nu genomtågar, och hans oficiella organer underlåta ej att göra sig till ett, om ej alltför troget, dock mångdnubblande eko deraf, Så rapporterar en prefekt att presidentens vagn ej kunde komma fram bara för blommor so ströddes på hans väg. En annan berk? ar hela församlingar defilera förbi-— tar, att hattar bära inskriften 1 9 nvilka på sina Man. känner... ve VEmpereur! — Då 3 2 Parig, .dsurar en korrespondent från Hå et oerhörda inflytande som precerskapet utöfvar på landtfolket i Frankrike, samt derjemte läser Louis Napoleons i Monitören meddelade tal till biskopen i Nevers, deri han yttrar, att han med presterskapets tillbjelp vill återställa ordning och säkerhet i Frankrike, så kan man i någon mån för sig förklara detta mottagande. Hvad som klarligen framgår af allt detta, är att kejsaredömet omedelbart står för dörren, eller i sjelfva verket redan existerar; det är såsom ett öfverhöljdt, ännu oaftäckt monument. Det var en nödvändighet att Louis: Napoleon från statskuppen : fortskred till kejsardömet; denna historiska nödvändighet gör. nu i fullbordan. Statskuppen hade uppslukat all frihet, men ännu icke smält den; denna process skall nu försiggå och heta kejsaredöme. Statskuppen lemnade ännu namnet nation öfrigt; äfven derom skall numera icke blifva hågon fråga. Allt statslif skall koncentrera sig i ett enda, allt uppslukande individuum,fsom skall antaga namnet kejsare. Man frågar sig emedlertid buru denna sistå spets på fransmännens förnedring skall komma att se ut. Några rykten derom äro i omlopp och det synes som om de ej saknade all grund. Kejsaredömet, hvari en endas despotiska makt har att; förkroppsliga sig, skall äfven grundläggas af egosmen. Till statskuppen hade presidenten beof af medhjelpare, för kejsaredömet vill han cke ha någon annan att tacka än sig sjelf. Vid örnutdelningen ville armåen göra: honom ill kejsare; han mottog icke kronan ur dess land. Sanatan ash lagen ionom kronänys Mar nd tiirndå Tie detta ord. Generalråden, qvedo efter kejsaredömet, men han hörde ej på dem. Kejsaredömet, skall vara en anonym skapelse; Om nämnde myndigheter vid dess grundläggande :skola afva ett ord med i laget, så skola de. doek känna och inse, att de endast. hafva att utöra: en formell handling, för hvilken man cke är dem någon tack skyldig. Presilenten. känner tillräckligt tungt sina förvindelser till sina -December-medbrottsliga, för att han skulle vilja föröka sin tacksamnetsskuld. . Dessutom är det för ingen del visst att senaten och lagstiftande kåren komma att under kejsaredömet bibehållas; dessa skuggor af fribeten kunna blifva olägliga. De kejsar Napoleons kreatur, hvilka han badeins, att i sin senat, gåfvo honom den sista stöm en, den genom hvilken han: slutligen gick inder; kejsaredömets lagstiftande kår blef sr igen . rebellisk. Bonapartismen har vers ut. nen ingenting glömt. Den vill mind og ör t ig på institutioner än på personer; py: . Odia lvad som kommer attovstr i egoism. diktatur wore ; 83 ur denna nya : on ce Presidentens. intimaste vänner annu icke, Så mycket synes dock visst, att presidenten vill förändra sakernas sociala ordling, hvilket är ett farligt experiment. : Han rt ex. icke nöjd med Code civil i afseende å den Jordegendomens fördelning hvartill den ifvit anledning, och den ringa stabilitet som leraf skall vara en följd, och han vill i dess tälle sätta ett vidlyftigt system, hvars hufudbasis skall utgöras af fideikommissen. lott denna enda förändring påräknas skola örskaffa bonapartismen vigtiga sociala stöd. lan villnemligen i hvarje departement grunda ;å eller tre nya majorater, uppgående tillhopa il ett belopp af 60å 100 millioner francs ärlig fkastning, så att den adel, som han vill rundlägga, skall betyda något såsom aristorati och kunna hålla den legitimistiska adeln ängen, äfvensom å andra :sidan den sociala ierarkien derigenom skail blifva återställd. essutom skall man tillvägabringa en domaine rivee och en domaine -extraordinaire, genom vilken förstnämnde den nya; kejsaren skall öras oberoende i afseende på sina inkomster. an frögar sig visserligen hvarifrån dessa kossala besittningar skola komma. Louis Naleon är dock i detta afseende ingalunda i rlägenhet, och han kan till en början förrkliga en del af dessa planer med de två illiarder hectarer skog som: staten eger. För et öfriga skall nog bonapartismens stjernan TJA.