Aftonbladet – 18 september 1852, sida 3

mål att hinna, äfven på den bana som blifvit min., E Men besinna å er sida, att de önskningar ni uppställer icke bero af mig att uppfylla. De gälla min syster. Hon är af en fast, en beslutsam karakter . . .v Bah! Alla qvinnor äro veka och lättböjliga, det kommer sig af deras svagare nerfsystem. Alla hafva de en naturlig känslosamhet för medlidandet. Hon skall hafva barmhertighet med er, herr baron, om ni förstår att begagna edra fördelar, och hennes vekhet och min outsägliga dyrkan skall belöna denna vackra dygd., D2 båda männen, den kallblodige, beröknande, sluge och genomdrifne bofven, och den sanguiniske, lättsinnige, visserligen depraverade, men likväl of vissa bättre känslor athängige rumlaren, blefvo några minuter stående midt emot hvarandra, försänkta i öfvervögande af de sannolikheter, som, hotande eller. smickrande, visade sig för ett kommande ögonblicks afgörande öde. I hvarje fåra, som lade sig på baronens panna, såg Heinze ett hopp ljusna för sig; i den kalla, koncentriska beslutsamheten hos denne. såg deremot.baronen en klippa, emot hvilken hans undergång tycktes vara oundviklig. Jag har talat med er i de båda känstors namn, som mäktigast beherrska mig afbröt indtligen Heinze. Det tillhör er att begagna deras välde öfver mig så som er rådligast synes. Men jag skulle icke vara er vän om jag sökte tvinga edra beslut. Lugn och ett moget öfvervägande äro er af nöden, och för att vinna dessa, tillåt mig göra er ett förslag! Tag alla möjliga mått och steg för att hålla er hemkomst hemlig, äfven för er fästmö, så vida kärlekens otålighet icke sätter sig deremot, och åtfölj mig sedan i denna afton till min nyköpta egendom Adolfsberg, som en