Aftonbladet – 16 september 1852, sida 2

yppar sig mot hvad man haft skäl att teoretiskt förutsätta, fastän prof. Pettenkofers beredningsmetod af trägasen hyvilar på fullkomligt vetenskaplig grund, förbisedd af alla, som försökt att gehom torr distillation af ved och växttråd bereda lysgas. Efter det i Minchen och flerstädes i utöfning varande beredningssättet, fås lysgas icke blott af god tallved, utan äfven af gran, bok, björk med flera träsorter och en sämre sort af torf; Tallved är tjenligast. Den ved som i Minchen begagnas till trägasens beredning är af dvärgtall, som växt på torfmossar, och fås för godt pris; men försök hafva ädagalagt, att man får god lysgas af mer och mindre förmultnade stubbar, hvilka upptagits djupt ur torfmossar, af murkna kasserade jernvägsunderlag (sleepers) samt af filtrerpapper. Dä till ästadkommande af trägas fordras mindre än hälften at det antal retorter, som behöfves till beredning af en lika stor qvantitet stenkolsgas, så minskas följaktligen derigenom bäde anläggningskostnaden och arbetslönerna för sjelfva operationerna. En af prof. Pettenkofer meddelad kalkyl visar detta på det tydligaste, och en ökad erfarenhet bekräftar hvad i denna kalkyl blifvit upptaget. Säsom bevis på de förbättringar, hvilka vid trägasberedningen nästan oafbrutet fortgä, kan anföras, att då i Minchen, vid början af detta är utaf 100 Bayersk vigt (1 centaer) tallved erhölls endast 650 Bay. kubikfot lysgas, man nu af samma vigtqvantitet (100 E) får 700 kubikfot gas. En 9 fots gasretort, laddad med 100 tallved, gaf förr på en timmas tid 433!, kubikfot lysgas; nu erhälies af en dylik retort, laddad med 44 I tallved, 350 kubikfot gas, hvilket för 100 ved utgör 795 kubikfot lysgas på en och en half timma, hvilket i timman gör 530 kubikfot. Fördelarne vid begagnande af ved, förnämligast tallved, till ästadkommande af lysgas, äro så pätagliga, att de i flere delar af Tyskland samt i Schweitz, göra sig alltmer gällande. Men att de äfven utom Konatinenten vunnit lifliga sympatier, visar sig deraf, att engelske gas-ingeniören mr James Small, som nu är sysselsatt att i Thirondhjem anlägga ett gasverk, i sällskap med en handlande från samma stad herr G. 4. Hartmann, värtiden innevarande är besökt Minchen, der inbemtat fullständig kännedom om trägasberedningen, af trägas-bolaget derstädes genom öfverenskommelse tillvunnit sig rättigheten att i Sverige och Norge taga patent på trägasberedning af ved och växtträd efter Pettenkoferska metoden, samt att gasingeniören m:r Small, på det fullkomligaste öfrertygad om trägasens förmänlighet, skyndsamt begifvit sig till Eogland, för att ändra den beställning han der gjort af stenkolsgasretorter för anläggningen i Thbrondhbjem, och läter nu i stället gjuta retorter och spparatdelar till beredning af trägas. Genom denna öfverenskommelse lärer begagnandet i Sverige af trägas, beredd efter nämnde metod, hädanefter komma att blifva dyrare i patentafgift, än om man häri Stockholm kunnat besluta sig att antaga de billiga vilkor, på hvilka prof. Pettenkofer, i bref till mig af den 7 Mars innevarande är, på trägasbolagets i Mincben vägnar, visat sig benägen att ofverläta nyttjanderätten af sitt nya beredningssätt för lysgas af ved och växtträd. Redan äro följande anläggningar för beredning af trägas efter proiessor Pettenkofers metod antingen i fullkomlig gäng, eller kontrakter derom afslutade: 1. Vid bangärden i Minchen, för 200 gaslågor, sedan Mars månad är 1851. 2. Uti mekaniska spianeriet i Theresienthal vid Gmänden i öfre Österrike, med 300 lägor, sedan April mänad 1852. 3. Mekaniska spinneriet och väfveriet i Augsburg, med 800 lägor, sedan April månad 1852. Afslutade kontrakter tör ekläreripg af städer med lysgas af trä: 1. Basel i Schweiz, 4000 gaslägor. 2. Heilbronn i Wärtemberg, 2000 d:o. 3. Bayreuth i Bayern, 1040 d:o. 4. Trondhjem i Norge; lägornas antal obekant. Ännu ett gasverk för trägas är under anläggning i Oldenburg, som sannolikt blir färdigt hösttiden innevarande är. För att bekräfta den goda mening man har allt skäl att hysa rörande trägasens värde och förmänligbet, har prof. Pettenkofer behagat lemna mig dels ko. pior, dels litografierade aftryck af bref och utlätanden angäende nämnda lysgas. . Sedan jag slutat det närmare studium och de undersökningar af trägasens beredningssätt och öfriga förhållande, hvilka hr prof. Pettenkofer på ettaf mig lika Sväntadt, som honom i egenskap af utmärkt vetenusk psman värdigt, för mig högst smickrande sätt behagat mig meddela och tillåtit mig att anställa, blef jag af bemälde hr professor anmodad att afgifva ett yttrande i ämnet. Af sådan anledning skref jag följande bref, hvilket jag i öfversättning från tyska spräket här fär införa: Till professorn m. m. hr dokt. UM. Pettenkofer. Däå jag får den äran förklara min tacksamhet för det vetenskapligt liberala sätt, på hvilket hr professorn, under mitt vistande härstädes, bebagat meddela mig en noga kännedom om berednin2sBåtar 1 aenfinniso HAMNAT 1y3 gasen af ved, anser jag mig skyldig lemna det intyg, att jag funnit beredningssättet af denna trälysgas icke blott fullkomligt eget i sitt slag, utan äfven vid flere anställda photometriska undersökningar utrönt, att lysgasen af trä (trägasen) uti ljusstyrka ej allenast är lika med, utan öfverträffar stenkolsgasen. Det kan icke fela, att herr professorns för gasbelysningen så högst vigtiga uppfinning, att ur ved, ett material som, i länder och orter der stenkol saknas, finnes i stor mängd, bäde lättare och med mindre kostnad än af stenkol ästadkomma lysgas, småningom skall komma att införas; och då jag med största bifall kan lemna mitt utlåtande öfver beskaffenheten af lysgasen ur ved, (trägasen), säsom i alla afseenden ganska god, önskar jag att många länder utom Tyskland, och bland dessa mitt fädernesland Sverige, äfven mätte kunna tillegna sig dess fördelar. Emottag herr professor! m. m. Mänchen den 24 Augusti 1852. C. Pa Uti en mera utförlig skrift torde jag framdeles komma att offentliggöra hvad som för hela värt land ärer blifva nyttigt att veta rörande trägasen, genom wvars införande hos oss det kan göras möjligt, att il, täder, fabriker, vid jernbruk samt andra verk och nrättningar på landet, der ved utsn synnerlig kost-! ad anskaffas, men stenkol icke kunna fäs, vinna den ! örmän af gaslysning, som på annat sätt icke utan ! värighet och drve kastnad skulla garva Vtlbang:n hd