Aftonbladet – 8 september 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 8 Septembor, Den inverkan som de nya gulduyptäcktern i Californien och Australien möjligen komm att utöfva på det relativa värdet af de ädl; metallerna, äfvensom på myntförhållandena Europa, är ett ämne af tillräckligt intresse fö att öfva de talangfullaste författares skarpsin. nighet. Michel Chevalier har i Journal def Debats åt detta ämne egnat många intressants spalter, och nästan ingen engelsk eller ame. Irikansk tidning låter en vecka gå förbi, utan o.Jatt innehålla egna eller insända artiklar i guld. d. frågan. Leon Faucher har i sista hitkomna numret af Revue des deux Mondes för den 15 Augusti A.Jegnat en grundlig och utarbetad artikel åf s)detta ämne. Den fordna inrikesministern ät känd som en upplyst ste. kaonom och en klal och. lycklig författare; i mnä:,srande uppsats har han med mycken flit och åskådlighet samlat och ordnat de facta, kring hvilka myntfrågan vänder sig. De slutsatser till hvilka han kommer framställas bäst med hans egna ord, hvarmed han vill undanrödja både öf verspända förhoppningar och ogrundade farhågor: Låtom oss då hvarken uppblåsas eller nedslås. Verlden är för närvarande hvarken på tröskeln till ett Eldorado eller på kanten laf en afgrund.. Faucher tror att den stora öfversvämningen af guld endast är tillfällig, och att ytan hvarpå den kommer att verka är så ofantlig att guldets nu gällande -medelvärde endast i ringare mån kommer att deraf beröras. Ett fjerdedels sekel måste förflyta, säger han, innan efter den närvarande skalan: för produktion en guldmassa frambringas, enIdast motsvarande Englands årliga inkomster, IDessutom är hälften af Europas befolkning endast knapphändigt försedd med klingande mynt, och guldströmmen måste, först flöda öf. ver i Spanien, Österrike och Donauprovinser;Jna, samt sträcka sina dyningar till de aflägsnare trakterna af Indien och China, innan dena mättar cirkulationen hos de handelsidkande Inationerna, engelsmän, belgier, holländare och Ifransmän. Ej heller får man förgäta, att det i manufakturerna och praktkärleken är det mest obegränsade utrymme för bruket af guld, att förlusten genom slitning, borttappande och skeppsbrott är högst betydlig — och att det från England til Australien utgår en oupphörlig ström af myntadt guld till ersättning för malmen eller den rå meåtallen, som från det sednare landet införes till det förra, Faucher uppgifver att 200,000 i Sovereigns utskeppades till Sidney och Melbourne den tid dä hela guld-importen endast uppgick till 800,000 . Enligt engelska uppgifter tala facta ännu mera till fördel för hans påstående. Anmnu för icke längesedan uppgick skeppningen till Australien af myntadt guld till jemnt hälften af allt det importerade guldet. Faucher har synbarligen skrifvit denna artikel för att lugna deras farhågor, som frukta en förestående förändring i guldoch silfverväsendets inbördes förhållande. För två år sedan afskaffade holländska regeringen guldet såsom värdemätare, och en dylik ätgärd har ofta blifvit föreslagen för Frankrike. Faucher anmärker att afskaffandet af guldet såsom laglig värdemätare är detsamma som att förvisa det ur den allmänna rörelsen, — ett resultat. säger han, hvilket har mindre olägenheter för en handlande nation såsom Holland, men som i ett land likt Frankrike, der ett orimligt skyddssystem förvirrar den utländska handelsbalansen, mäste medföra de skadligaste följder. Frankrikes export för 1850 uppskattades till 1068 millioner francs, medan importen uppgick till endast 790 millioner. Skillnaden at 278 millioner, anmärker Faucher, måste hafva blifvit -betalt i guld eller silfver, och det kan ej vara fördelaktigt för landet att bes röfva dess handelsvänner det förnämsta med.