sammma, var 18 återkommande tema. Förlusten har varit öm-: sesidig. Om de praktiska yrkena sjunkit ge-l! nom derag söndring från vetenskapen, så har denna äfven i sin ordning tvinat bort, derigenom att den saknat ett praktiskt syfte, attl uppmuntra och understödja sina abstrakts forskningar. England har i detta fall dömt sig sjelft utan den nationella egenkärlekens smekande skonsamhet. Liksom den utmärkte professor Playfair förklarat fransmännen för segrare i deras täflan med Englands industri, likaså försäkrade sir John Herschel att Frankrike tagit försprånget för sin insulära granne i vetenskaperna, i matematik, kemi och andra vetenskapsgrenar, Dessa omdömen, som för ett par är sedan skulle hafva blifvit mottagna med den nationella stoithetens sjelfbelåtna otro, hafva nu frambragt er helt annan verkan och framkallat en spänstighet och en kedja af ansträngningar, af hvilka alla, som likt oss sjelfva skryta af nationell öfverlägsenhet och historisk ära, borde skynda att taga exempel. Sedan en gång detta industriella universitet kommit till stånd, är det meningen att öfver hela landet utbreda ett nät af dermed sammanhängande industriskolor. Dessa provinsskolor, anlagda efter en gemensam plan, men i sina detaljer varierande efter de särskilda yrken, som på hvärje särskild ort företrädesvig bedrifvas, skola komma att. till. det tekniska universitetet stå i ungefär samma förhällande som kollegierna i Eton och Rugby till universiteterna i Oxford och Cambridge. Åt eleverna i de förra meddelas elementerna åf en sund industriell uppfostran, medan de som egna sig åt en högre industriell verksamhet och sträfva att blifva verkmästare, uppsyningsmän eller ledare af stora fabriksanlöggningar, vid den högre undervisningsanstalten i hufvudstaden få tillfälle att förbereda sig för en sädan högre sfer af industriella pligter. Derigenom kommer hela den engelska naiioaens industriella uppfostran att öfvervakas, påskyndas och betryggas på ett sätt, som i det minsta skall höja den i jemnbredd med de intelligenta och bildade arbetare gom utgå från Gaverbe-Institutet 1 Berlin eller Conservatöire des ärts et mätters 1 Paris Det är prins Albert som står i spetsen för den förening af högt begåfvade och upplyste män, Hvilka arbetå på uppnåendet af detta mål. Dessa fosterländska män vilja äfven åtaga sig att anskaffa tomter, för att på ettistadens medelpunkt beläget ställe samla alla dermed beslägtade inrättningar för konster, yrken eller vetenskaper, hvilka nu ligga spridda här och der i den ofantliga verldsstaden. En sådan förening af alla dessa institutioner under ett tak skall icke allenast åstadkomma. ofantliga materiella besparingar genom indragandet af alla öfverfiödiga embetsmanslöner, utan de-skolla också finna sig i tillfälle att förena sina medel och sitt inflytande för att lättare och beqvämare uppnå gemensamma syften, än det är möjligt för inrättningar som hafva få beröringspunkter, och embetsmannakårer, hvilkas pekuniära intresse det är att hålla dem åtskilda. a Så tänker man i det rika England, medan vi i vårt penningfattiga och ej alltför intelligensrika land slösa bort våra andliga och materiella krafter på tre eller fyra olika institutioner, hvilka vi aldrig kunna värdigt upprättbåilla ätskilda, men som förenade på ett ställe skulle kunna blifva något rätt dugligt och aktningsvärdt. Medan iman i hufvudstaden har ett tämligen komplett, eller åtminstone lätt kompletteradt astronomiskt observatorium, uppföres i Upsala stommen till ett astronomiskt palats, utan några utvägar för anskaffande af instrumenter, hvilka ensamt kunna gifva det ett praktiskt värde. Vi ega i hufvudstaden ett teknologiskt läroverk, som väl egnade sig att bilda kärnan för ett tekniskt universitet, och likväl bygga vi i universitetsstäderna dyrbara laboratorier, ock tfderhålla på tre ställen i landet fysikaliska insträmentramlingar, utom alla andra kostbara saker, endast för nöjet att bibehålla den gamia fyrdelta universitetsinrättningen, sedan vVverldens mest bildade och intelligenta nätioner längesedan öfvergifvit den, såsom numera ofruktbår och föga passande för den moderna bildningens friare förmer. — Bland den nyare tidens inrättningar till förmån för de arbetande och mindre bemedlade klasserna intaga de offentliga badoch tvättänstalterna ett utmärkt rum. Renligheten befordrar icke blott kroppens helsa, styrka och trefnad; menniskans känsla af eget varde, ordningssinne, sedlighet Och andliga lyftning bero äfveh icke så Nitet deraf. Ty orenlighet och smuts föda icke blott sjukdomar och kröppehs försvagande. De alstra äfven råhet, laster och andlig förnedring. Men huru svår och hutä kostsami är icke ofta renligheten för de årbetande klasserna! Den som getiom sitt arbete knappt kan förtjena nog för att dermed föda och kläda sig samt skaffå sig och de sina ett tak öfver hufvudet, rmåste under större delen af året ante ett bad såsom en otillåten yppighet. Och blotta tvättandet af hdns sparsåmma linne ärför honom förenadt med svårigheter, hvarom den mera bemedlade knappast gör big en föreställning. Höäru ofta hår ej i den fattiges böning, Som icke så sällan utgöres af en enda kammare för en Hel fåtiinlj; den osunda fuktigheten från det i själfvå boningsrummet till torkning upphängda drypande Tinnet alstrat sjukdomar och död! Och huru ofta har ej den fattiga husmodern; endast för att uppskjutal den otrefnad eller den verkliga fara som är oskiljaktig från denna hernes döck 3 nödvändiga förrättning, afhållit sig ifrån att i tid OCEANEN CATTI NER Ag AVE TRIAL STYRET AN a LA ER rn SEVEN TT EA i 1