så snart blåsväder inträffar. Af ofvanstäende synes, att allt hvad göras kunnat, blifvit ätgjordt i Råneå i afseende på skogseldarnes dämpande. Det under förra veckan fallna myckna regnet har nu gjort slut på alla eldar så välnorrut som söderut. Bruksförvaltar Krooks rapport lill Konungens befallningshafvande tyckes väl strida nägot mot fogdens, men om vi ej alltför mycket misstaga oss, sä befara vi att orsakerna varit mängahanda till rapportens afgifrande i de af Krook begagnade ordalag. — Huru skogseldarne rasat inom Piteå och Elfsby socknar, inhemtas af nedanstående rapport från länsman Leestadius: Skogseldar hafva innevarande sommar härjat. 1:0 emellan Storsträsk och Selsborgs samt Skomanstjälens krononybyggen inom moderförsamlingen, hvarest intill dessa oafvittrade nyhemman stötande kronoskog, samt angränsande skiften af Långnäs bys skatteskog afbrunnit till icke obetydlig vidd, mähända tillsammans till omkring !, qvadrat mil. 2:o Uppä Byns bys skatteskog vid och omkring Pästberget inom, Elfsby kapellförsamling, och 3:o På norra sidan om Piteå elf och Wargesän, hvarest elden uppkommit omkring !, mil ofvanföre Wargesäns utlopp i elfven, samt fortgått efter nörrs stränderna af berörde vattendrag, till gent emot östra ändan af det nedanföre Storforssen i Piteå elf belägna Bredselet, der den blifvit motgräfven. På detta häll har elden härjat dels Borgforss sågskog dels ock det fordna Palmstruchska odlingsdistriktet till omkring 3,:dels mil i längd efter Wargesån och stora elfven, i öster och vester, samt frän !, och !, till 3;:dels mil norrut in på landet, frän elfstränderna. För dämpning af dessa skogseldar är ej möda sparad och betydligt manskap har dertill varit uppbudadt frän närmare och fjermare byar, samt jemväl sig inställt, men släckningen af elden har varit omöjlig i anseende till den starka torkan med omvexlande stormvindar. Dock har elden kunnat stängas sä, att nägra gårdar icke blifvit lågornas rof; men väl hafva åboerna i Storsträsk, Selsborg och Skomanstjäln lidit skada på ängar och gärdesgärdar samt nägra ängeslador. Genom det förlidne söndag påbörjade och ännu fortfarande häftiga regnvädret, har man likväl ou anledning vänta att skogseldarna skola totalt utsläckas. — Norrbottens Posten meddelar följande utdrag af ett bref från Quickjock, dat. den 28 Juli detta år: Äfven här i den eviga snöns grannskap hafva vi en särdeles varm och vacker sommar. Kornäkrarne skynda till mognad och derest icke någon frost-natt plötsligen gör slut på vära förhoppningar, förutse vid med säkerhet en god skörd. Höafkastningen synes deremot blifva endast medelmättig. Den 13:de innevarande Juli rasade äskan förfärligt uppe i de högsta fjellen, der lapparne då vistades. För en rik lapp ibjälslog den 4 stycken renar och der äsksträlen träffat dessa kreatur, syntes djupa häl likasom efter en större kula. På ett par af dem voro ögonen utpressade och nedtryckta i jorden. En lappgubbe, som gick i vall meå renärnå, afdånade, och då han äterkom till sans, kände han en vidrig smak och lukt, likasom af nägon mycket obehaglig rök.. Märkeligt nog är det, att nägra odjur, säsom-vargar och järfvar, hvilka syntes hafva sprungit omkring de döda kropparne, icke ville hälla tillgodo att spisa af dem, ehuru de då ännu voro alldeles färska. — Vi hafva från hr öfverdirektören Falkman mottagit följande skrifvelse: Till Redaktionen af Aftonbladet. I gärdagens Aftonblad har red., i en artikel angående det i 1827 ärs kongl. landtmäteriinstruktion anbefaldta karteverketöfver socknarna i riket, sagt, att detsamma motarbetas just i det embetsverk, som har till pligt att utföra hvad statsmakterna härutinnan beslutat och förordnat. I anledning häraf och hvad för öfrigt i artikeln förekommer, beder jag få upplysa den del af allmänheten, som intresserar sig för saken, att förenämnde svära beskyllning är ogrundad, på sätt synes af.den underdäniga skrifvelse i ämnet, daterad den 11 sistlidne Maj, hvars innehäll Aftonbladet klandrat, och som jag derföre härmed anmodar red, att i sitt blad, med möjligaste första, ostympad intaga, då det skall visa sig, attverkets befrämjande på den möjligen bästa, skyndsammaste och minst kostsamma väg äsyftas. Stockholm den 31 Augusti 1852. Ludvig B. Falkman. Vi hemställa till den aktade insändaren, äfvensom till våra läsare, om ofvan yttrade anmaning kan anses fullt billig, då berörde skrifvelse är af betydligt omfång och dessutom redan är offentliggjord (i Tidskrift för Landtmätare och Egodelningsdomare n:o 8 9, s. 252—272 och således ej tillgänglig för hvarl och en som intresserar sig för ämnet. Afsigten med våra uppsatser, till hvilka vi om några dagar skola foga en ytterligare i samma l: sak, har varit att upprätthålla nu gällande stadgande om kartverket, icke att kasta skugga l på en embetsman. Vi hafva derföre sökt att! efter förmåga vederlägga de inkast mot sockenkarteverkets skötande af landtmäterikåren, som innehållas i den åberopade embetsskrifvelsen; och vi anse oss hafva gjort nog dål vi: enskildt inbjudit chefen för landtmäterikåren att i vårt blad meddela hvad som våra egna artiklar i ämnet synas honom föranleda. FINLAND. Finska universitetets senior, kemie professor emeritus J. Gadolin har aflidit i den höga åldern af något öfver nittiotvå år. Han blefl magister. i Upsala 1782 samt jubelmagisterl: derstäder 1833. Sedan år 1822 hade han haft: afsked såsom emeritus. Doktor Z. Topelius har blifvit utnämnd ill lektor vid gymnasium i Wasa. Den 22 Augusti gåfvo hr Strandberg medl: ru samt hr Walin jemte syster afskedskonert i Helsingfors, hvarom dervarande tidninsar yttra, att den lemnat en ny anledning för publiken att visa sin belåtenhet med dessa utister. Fröken -In -de-Betou och hr A. Sauvlet ha Helsingfors gifvit en musikalisk soir, som cke varit så talrikt besökt, men som omtalas FE En Et ER ARSA