Aftonbladet – 30 augusti 1852, sida 3

Försök. anställda med de engelska och amerikanska skördemackinerra. Degsa maschiner, om hvilka vi förut i vårl blad meddelat några underrättelser, bafva under innevarande år blifvit mycket. använda: i England, och vid alla dermed anställda försök ådagalagt sin användbarhet, så att intet tvifvel återstår, att de snart skola komma Ii allmänt bruk. Engelska tidningarne äro fulla af artiklar öfver detta ämne, och ett enda faktori, m:r Crosskills, har under en lång tid levererat åtta dylika maschiner om dagens Vi låna ur en skottsk tidning följande beskrifning på en täfling, som i grannskäpet af Perib anstälides med de båda maschinernpa. Försöken med (den amerikanska) och Bells (den engelska) skördemaschinen, anställdes fre: dagen den 6 Augusti vid Muistop Farm nära Perth. Före den utsatta tiden var fältet beiäckt åf en men: npiskomassa, söm icke kunde uppgå till! mindre än-TO å12,000 personer, från lorden i sitt fyrspända ekipage till den anspräkslöse arbetaren, äfvensom en.stor möngd fruntimmer, hvilka alla tycktes taga en Ae del i de avstallda profven. Prisdomarne voro, utse de af Highland, Society. Först. framställde, sig mm: Bell med sin maschin på ett fölt. med hafra, hvars. vextlighet var nägot gles. . Jordmänen var lera, som på vären bade blifvit jemnad med välten, men i anse: ende tillde -diupa fårorna med sina höga kanter, var företaget ej uten sina svårigbeter. Bäde hästar och körsven voro påtagligen väl öfvåde, och profvet Jyckades utmärkt. . Jemnare .och regelbundnare kunde aldrig en säd skäras, och stubben var ej-öfver tre tum. Sedan domarne: förklarat sig. belätna med profvet, anställdes.nästa, försök med m:r Huney;s.hr Crosskill förfärdigade masehin. -.Denoa kunde, cj utan svärighet komma öfver de, djupa. .färorna, men. den skar temligen. jemt säden päkanterva af färan, ehuru den igmnade en eller-hbalfannan tums längre stubb än den Bellska maschineog. Derefter fördes bädasnhaschinerna till en kornäker med. ganska hög och tät gröda, som till en stor del var nedslagen och tofvig. Den Bellska maschineg skar här lika väl som på batrefäliet, och den nedslasna:säden lika väl gom. den stående. Husseys mascin afskar ickeoså bra den förra. Näst derefter försöktesman på en bveteäker med pråktig gröda, säkalladt Tentonhvete;-hvarai-man kuasade vänta sig 6 guariexsj (nära 11 tunnor). per acre; (28 kappland) eniedan jorden året förut hade burit bönor, Halmens.groflek pa denna byeteart gjorde skärningen svär hvartill äfven kom att masebinerna kördes i vin-; kel mot fårorna. Bells maschin skar hvetet fullt tillfredsställande, och lemmnade en stubb af 2 till 3 tums höjd. Husseys maschinsbade nögon svärighet att arbeta sig igenom den täta säden. Dagen förut försöktes en Husseys maschin, tillhörig.:lord Kennaird, 5 ett kornfält nära Errol, och skar i det närmaste ika rced skåra för hand, Både säden och marken voro här mycket fördelaktiga för maschinen, emedan kornet var glesare. Ungefär säsom det brukar vara i Amerika. Detta ken förklararrdennasmaschins framgäng i Amerika och på andra ställen der grödan är jemförelsevis-gles.;Det torde vara vigtigtatt tillägga, att dessa maschiner .drogos af.två hästar, som kördes tämligen fort och åtföljdes af ett dussin, arbetare som upptogo och kärfvade det skurna. Prisdomarne tillerkärde enbälligt-Bellsmascbin fulla belöningen på. den grund att denna skar säden på kortastetiden och med minsta spillbingen, samt lade det i basta ordningen för upphemtningen och kärfningen, och var i alla hänseenden öfverlägsen den Hysseyska, i att olveblad för folket. a on AT Elihu Buriitbya Krigets: verk. Hvilken skräckfulltafla skulle framstå, om mån kunde i en fam sammanfatta alla de slegtningsscener, som egt rum, i alla tider och hos alla folk... Om vi nu icke blött göra afseende på dem som omkoramit genom krigets naturliga följder, pestoch bunsersnöd m,. m., utan alla dem som gifvit upp. andan under serskilda sjukdomar, aftyning förskräckelse, förtviflan, segrande pure ryck: och grymheter, så är väl det snisgandet, icke öfverdrifvet, att tiondedelen af menskoslägtet funnit sin död genom slagtningarnas