Aftonbladet – 30 augusti 1852, sida 2

AN ee gr a ER Ht hvad för ett skepps utredning erfordras uti segel, ågverk och dylikt; hvilket otvifvelaktigt kommer: att nedföra en stor lättnad för rederierna och skeppsfaren på stället. — Man läser i Fahlu Tidning: Ett brott, erinrande om den på sin tid sä berykade Martin-Arosins kalla bofaktighet, har nyligen lifvit begänget i Gagnefs socken. Natten till den 6 dennes infann sig drängen Pros Olof Ersson i fyrboln, ätföljd af flera andra unga pojkar, hos ogifta Ivinspersonen Karin Larsdotter i samma by, med belt äran att få köpa bränvio. Denna otillbörliga anällan kunde Karin ej emotstå, utan begaf sig från berbret, der hon hvilade jemte sitt nära 2-äriga ossebarn, in i stugan, hvarest de redan rtusiga yngingarne fingo och förtärde ytterligare bränvin. Unler tiden gick Olof Ersson ut ur stugan, och sedan fven de öfriga aflägsnat sig, återvände Karin til!l; herbret. för att änyo lägga sig. Inkommen finner son. der före sig Olof Ersson, hvilken dock snart gick in väg, samt vid närmare efterseende sitt lilla barn, om hon vid uppstigandet lagt rätt i sängen, nu ligsande tvärsöfver densamma och — Iiflöst. Vid henes ängestskri tillkommo, utom hennes moder och väger, flere af de ofvannämnde ynglingarne, och då varnets kropp närmare undersöktes, befunnos å halen märken efter fingrar och tydliga tecken att det lifvit strypt. Ett mord var säledes begänget; och! nisstankarne föllo genast på Olof, hvilken också, snart anträftad; härom af de närvarande tillspordes. Svaret utföll efter. vanligheten nekand2; men sedan länsmannen infunnit sig, vann denne så starka anedningar till öfvertygelsen att den misstänkte verkigen vore banemannen, att han häktade honom och, efter ett af fången gjordt, men misslyckadt ryaningsoch dränkningsförsök, införde honom till länshäktet. Pros Olof Ersson, 22-är gammal; hade af Karin blifvit instämd till Häradsrätten med pästående om uppfostringsbjelp för det nu mördade barnet, hvilket han med henne sammanaflat, samt; då halft bevis emot bonom förekommit, af domstolen älagts att fria sig med värjemälsed... Hvilken kedja at brottsligbet, der deasena länken drager den andra med sig — dryekenskap, otukt, lögnaktigbet, mord och försök att afdazataga sig sjelf — till dess hela kedjan afbrytes vid ... stupstocken eller fästningsporten! Och hvilken slapphet i det sedliga tillständet, hvilken ruttenhet, hvilken hjelplöshet inom ett samhälle, der sädana brott ej allehast kunna begäs, utan tilloch med äro så vanliga, att, derest de ej sluta möd en så bemsk katastrof som nu, de knappt väcka någon uppmärksambhet !, a ; 2 Det 7:e låndtbruksmötet inom Westmanland försiggick i Karleby: byj Simtuna socken, den9 d:s, samt var isyanerhet besökt af allmoge. Antalet at bevistande.-räknades emellan:-800 och 1000 personer. Vid täflingsplöjningens bvari. 11 personer :deltogo, vunnos första och andra prisen med Furudalsplog vid plöjning af trädesjord, hvaremot vid dylik ä gräsvali engelska trädoch jernplogar tillvunno sig andra priset. Kreatur, för hvilka pris voro bestämda, voro ej exponerade; likäsom icke! heer slöjdalster ; Menaf machiner och rTedskaper funnos 21 n:r, de flesta varande hushällssällskapets ochlandtbruksskolans tillhörigheter....Dä sättet att lägga täckdiken törekom, anmärkte :en; af de närvarande Simtunaboerne, att dessa diken ingalunda vore en pyhet, emedan i den by, hvarifrån: han var, redan för 60 är sedan sådane funnos, hvilka ännu gjorde fullkomlig tjenst, äfvensom att man vid förändringen af öppna diken plägade fylla de gamla med ris, som med jord öfvertäcktes, på samma sätt som nu förfors, ehuru med mindre omsorgsfulllie, samt att dessa diken i flera hänseenden visat sig förmänliga, bland annat deri, att vextligheten öfver och närmast intill desamma alltid vore märkbart frodigare än längre derifrän, särdeles under vätoch torrär. — Vi anföra ur Wermlands tidning: När man vet, ätt förhällandet vid alla gymnasier var sådant, att däliga seder och mindre anständigt lefverne, liksom ett obotligt kräftsär, på alla ställen medföljde det gamla klass-systemet i skolornas högre stadier, samt att det onda. hade sin rot i just detta systems egen beskaffenhet, dä mäste man högeligen beklaga, om nämnde system det oaktadt skal utträn ga det nya, som i allmänhet visåt sig hafva en så välgörande inverkan på ungdomens uppförande, hvilket i vär tanke är längt vigtigare än förrärfvandet af kunskaper, förutsatt att den nya methoden äfven i sednare fallet visat sig mindre fördelaktig, hvilket dock ej är händelsen. Den som nedskrifver dessa rader, minnes ännu med vämjelse, huru det tillgick vid det läroverk; som han bevistat, der penalismen i all sin vederstygglighet existerade, der ynglingarne tillbragte mängen natt på källare och värdshus under ganska stormande orgier, för att ej tala om de beständiga upptåg och den missaktning, som visades lärarne under lektidnerna, uppträden möngen gänpg så obehagliga, ätt jag högst ogerna drager mig dem till minnes, och detta :alit existeradeoch hade i länga. är existerat, utan att nägonting kunde utträttas till det ondas hämmande, oaktadt nitiske lärare alltid och synnerligast på sednaste tiden motarbetade detsamma af alla krafter. Men sedan skola och gymnasium sammanslogos, och den pya metboden infördes vid nämnde läroverk, uppblomstrade derstädes ett nytt If, sedad de ynglingar, söm äterstodo från klass-systemets da gar, den gamla Surdegen, som en utmärkt lärare en gäng kallade dem, lemnat detsamma, för att inträda vid akademien; de flesta med svaga kunskapsmätt och mänga med ännu däligare moralisk bildning. ? ; ; På samma sätt gick det äfven till vid andra nasier i riket och enligt hvad ref. hört, lärer åren Carlstads högre lärdomsskola förut ej utgjort nägot lysande undantag frän den allmänna regeln, Betraktar man deremot det förhällande, som nu räder härstädes, så mäste:hvar och en medsann tillfredsställelse. erkänna de stora ;förtjenster, som det nya systemet eger framför det gamla, dä han ser de vackra, resultater, som det förra. lemnat, och hvarom ynglingarnes sedebetyg för den sednast tilländagängna läseterminen på det krafrigaste vittna...Undervisningen gick lätt. och; angenåmt. och sä vidt vi känna, hade ingen yngliog genom sitt uppförande gifvit anledning till något allvarsammare missnöje. fatet stormande upptäg, intet oväsen, inga abiturikalaser eller dylikt afbördes, utan allt gick tyat och stilla; i skolan rädde lif, glädje och ifver, i gossarnas hem anständighet och ordning. — Om detta goda förhållande i någon män mäste tillskrifvas läroverkets nitiske lärare och duglige rektor, sä ligger dock onek ligen största förtjenston.i methoden sjelf — i dess egen lefvande anda.och princip. RR — Malmö Snällpost meddelar följande: , Vi taga oss friheten, fästa uppmärksamhet på de obilliga och. dryga utgifter, som päläggas passagerare medängfartygev. härsmellan och Köpenhamn med anledning af föreskrifterna om sundbetspass. Hvarje passagerare får neml, betala 1 rår rgd för ett dylikt pass och efter hvad vili dag hört, skall vederbörande i Köpenhamn icke vilja -päteckna snondhetsbevis på passersedlar, utan fordra erdentligt pass från Köpenhamn, för hvilket priset är 2 rår sgs. Resande blifva säledes belastade med en utgift af 3 rdr rgs blott för denna sak, och säledes blir sundhetsbeviset dyrare än sjelfva öfverfarten som blott kostar 2!,, rår. Detta är i högsta grad obilligt och-hat med fullt skäl väckt ett allmänt missnöje bland trafikerande allmänheten. Vi väga derföre fösta uppmärksamheten pä denna sak, på det densamma mätte, om möjligt är, vinna behöflig rättelse. i LS ÄR