Aftonbladet – 28 augusti 1852, sida 2

— Vi anse oss böra lägga den svenske allmänheten på hjertat den nöd, som för närvarande råder i en del af vårt fordna brödraand, det ännu, genom de minnen af trofast: het och uppoffringar, som det framkallar, för oss så kära Finland. Delta land hat i år drabbats af hårda slag: sädesbrist i eljest fruktbara trakter, härjande farsoter i många delar af landet med större dödlighet än under koleratiden, den idoga handelsstaden Björneborgs totala förstöring genom eldsvåda, ofantligt vidsträckta, i flera veckor fortfarande skogseldar, som gjort många socknar till ödemarker, partiella eldsvådor i flera städer, svårs hagelfall på flera orter och en allt förtorkande hetta m, m. Värst af allt är dock den sednaste stora olyckan, som rågat måttet å det öfriga: staden Wasas totala ödeläggande genom eld. Med den resignation, som ligger i finska. lynnet, har Finlands folk mottagit alla dessa hårda slag och olycksbud, som gitvit äret 1852 i det vid olyckor eljest så vana Fintands häfder en sorglig mörkvärdighet, Genom enighet, samhällighet och ömsesidigt bistånd bar man sökt i någon mån afhjelpa eller lindra det onda. Den sista stora olyckan har emedlertid kommit så plötsligt upp uti allt dei öfriga och draåbbat ett så stort antal menniskor med det djupaste elände, att ytterlig nöd äfven med bästa vilja icke kan afvändas. Vi ista derföre Jäsarens uppmärksamhet på det längre ned i bladet införda tillkännagitfvandet om en insamling för de nödställda Wasgaboarne. Mången skall utan tvifvel skynda att lemna sitt bidrag till denna insamling, som är ämnad att utgöra en liten hjelpsändning till detta wtusen sjöars och tusen blodiga striders land, som i så minga århundraden i olyckan och nöden stod oss troget bi,