Aftonbladet – 25 augusti 1852, sida 3

olyckliga slagtningen vid Ocana den 19 November 1809, i hvilken 55,000 spaniorer inom tvenne timmar jagades på flykten af 23,000 fransmän, gat det rika. och ännu, oförödda Andalusiea till pris ättvenne le utmärktaste konstälskarne i den rofystna örnens aring. Granada med sin Alonzo Canos räkade i klorna på Sebastisni, och Sevilla, Zurbarans och Mucillos skola och museum, blef ett byte för Soult, den Napoleonska härens general-plundermästare., hvilken innan kort äterkallade Sebastiani för dennes samlare-2nergi. Atven konstifvern utesluter, som man sn icke bröd-afunden; för öfrigt skulle Bvarken den ena eller den andra af dessa berömda medtäflare öfverlemna de af dem nförvärfvåde gallerierna till sina efterkommande: Sebastiani erbjöd 1814 vid rer staurationen hela det af honom sammanbragta galleriet (sjuttiotre taflor) ät engelska rågeringen för det billiga priset af 10.000 Sterling. De brittiska ministrärne, som icke förstodo sig på dylika saker, afböjde anbudet; England förloråde ett tillfille ati rikta sig med herrliga konstverk, . och. Sebastiani mäste styckevis afyttra sina skatter. Nägon tid derefter ville äfven Soult, som varit mindre lycklig i vissa kommerciella företag än i rmilitäriska reqvisitioner, bortstumpa sin föngst; den brittiska ministeren skakade dock änyo på bufvudet — kanske erfor den vissa sämvetsskrupler öfver att tillegna sig stulet göds — och Hertigen af Dalmatien mäste likaledes bestuta sig för detaljförsäljning. Med Ceån Bermudez katalog i åen ena handen och sitt tväeggade svärd i den andra, bade herr Soult ryckt in i Sevilla. Hans första besök gällde klostret San Francisco, i hvars korsgäng förvarades hela serien af de från året 1645 sig daterande mälningar, senom hvilka Murillo låde grunden till sitt rykte och sin ära. Dessa förklarade marskalken samtoch synnerligen för godt byte; en enda bland dem betåltes vidden nu ifrågavarande auktionen med 85,500 fr. — Derefter förfogade han sig till det pX andra sidan Sevillas murar belägna hospitalet la Caridad — barmhertigbeten eller menniskoEärleken — grundlagdt af-Manara, som orskring är 1679 uppdrog sin vän Murillö; som då vari hela fullheten af sin kraft, att pryda: detta institut: Af de ätta präktiga tatlorna bortsläpades fem stycken af Soult, som hyllade grundsätsen att hvar och em är sig sjelf n rmast, Med en mutade ban Napoleon och Louvren; de öfriga fyra behöll hanför sitt eget galleri. Murillo hade för dessa arbeten, som sysselsatte honom i fyra är, erhållit det efter: dävarande begrepp enorma priset af 78,115 realer (cirka 16,500 rår rgs). Tvenne af dessa taflor afyttrade marskalken till hertigen af Sutherland och hr Tomline för, säsom det sades, 20,000 Sterling; den fjerde inropades nu på auktionen af ryska kejsarens agent för 151,600: fr.Oaktgdt gin försummade uppfostran, hviiken ände till Sstätet at hans lefnad lemnade honom i okutriglhet om gramnuatikans och ortbografiens -mysterier; suäknade dock marskalken icke konstsinne, och: hån förswännade nåturligtvis icke att äfven:taga kathedralen:i ögonsigte: håns religiösa känsla väcktes här isyhnerbet genom Frälsarens.födelsea, en itafla, som denna kyrka med rätta räknade-säsomen. af ssina -dyrbarastereliker. Presterna, som visste att skatta. den-segerrika: fiens Me omhet, begrepo att de icke kunde göra mins dre än. att till berrskaren öfver trettio-legioner, hvil.: ken hade:sin -boning -midt emot i erkebiskopspalatset, öfverskicka det af, bonom sä lifligt beundradekonsiverket. ; Det är :denna tafla som på sista suktionsdagen bortslogs för 90,000 fr. Flykten till Ezypten; för hvilken marskalkens arfvingar erhöllo 51,000 fri, varsen frukt af samma besök i kathedrälen;: Enligt hrad Ford försäkrar i sin Handbook, bade. domkapitlet, bragt å-sido dessa tvenne taflor; marskalken, genom en förrädare underrättad om deras tillvaro, lät utbedja. sig dem såsom en present — med antydan, säger Toreno i sin historia, att ban eljest skulle taga dem med väld. En dag dä;hr Soult i Paris visade. sitt, galleri för. öfverste .Gurwood,..(bekant säsom, utgifvare.af Wellingtons depescher),. blef han stäende framför en af dessa taflor,och yttrade: Jag skattar denna, bild utomordentligt högts, den har en. gäng räddat tvenne aktningsvärda menniskorslifa, En adjutant hviskade engelsmannen i örat: .Deskulle bäda: blifvit skjutna om de icke, bade utlemnat taflån: ss Det är onödigt att uppräkna, hertigens af Dalmatiens mindre segrar på sitt konstnärs fälttåg: Dog af, äfven Zurbarans mästerstycken förflyttades med möjligaste skyndsamhet till högqvarteret. Om hr Thiers och konsorter en gäng ökrifea den tappre marskalkens biografi, så torde de ieke böra öfrerhoppa äfven, dessa bans hjeltedater., I Marskalk Soult plägade utan: betänkande. förevisa sina samlingar, utan;stt dock vidröra sättet buru han kommit: i: besittning.af dems.Den-aflidne lord Essex, som besatt icke -ripga-humanistisk. fxärpa, yttrade vid-anblicken af. galleriet helt. allvarsamt till värden: Herr marskalk, dessa mästerstycken mäste stå ers excellens-mycket: dyrt? — i Aly, :ovi,. milords, :87aråde märskalken, beaucoup, heaucoup. — Hvarken lord Essex eller nöägon at de historieskrifvare, som gjort rättvisa åtde konstälskande tendenser, som bragte dkpne det nittonderseklets Verres iskontlikt med-det sjundar budet, hafva dock sett qvittenserna: på dessa konstverk. Man -päminner sig att en Murilio, föreställande Marie bebädelse,, på Louis Napoleons befallninginköptes-af Lonyvre-direktionen: försten otroliga: sunman af 586,000 fr. De-franska soldaterva bade icke orätt då de-anmärkte-att en invasion i Spanien visserligen bringar dem .dödea, men gör deras anförares lycka, oss -tekstgd DÄMDALCAS mch MAL FER TD