mpel han här gifvit skall då lända honom fill skaa. Korteligen, vi befinna oss åter .på öppna sjön tan karta och roder, och Gud vete hvilket detta oyckliga lands öde skall blifva. Emellertid genomäga fremmande trupper dag och natt våra gator och nan kan med möda afbälla sig från den tanken att röfrarens fot är satt på stadens! nacke. Affårerna igga naturligtvis nere och alla blickar bemöda sig örgäfves att skäda in i den dunkla och hemlighetsulla framtidens sköte. Ett hotande moln hänger öfer södra delen af denna provins och öfver flera proinser i norden. Ea enmda gnista kan antända mian och iaveckla oss i ett nytt borgerligt krigs fasor. En annan i sTimes, meddelad skrifvelse rån Montevideo af den 5 Juli meddelar fölande detaljer öfver Urquizas statskupp: Representantzammaren i Buenos Ayres vägrade att ifva sin bekräftelse ät den i San Nicolas af delegeade från ätskilliga Argentiaska provinser afslutade onvention; guvernören Lopez, ombudet från Buenos tres, hvilken undertecknat denna konvention utan tt dertill vara bemyndigad, resignerade derpä, och Jrquiza, -som var missnöjd med kammarens förfaranle, upplöste densamma, landsförvisade oppositionens mfvudmän och äterinsatte Lopez till provisorisk guernör under äberopande af en artikel i den ännu cke antagna konventionen. De s. k. demagoger, vilka Urquiza förvisat, räknas, enligt denne brefkrifvares vittnesbörd, till de aktningsvärdaste medorgare i Buenosz Ayres, hvaremot Urquiza sjelf insalunda skall kunna räknas till moderata och sansale män. En korrespondent till Morning Chronicle, ter skildrar Urquizas statskupp i särdeles nilda färger, så att det knappast ser ut som något sådant. Kammarens opposition omstörtade nemligen det af provinsguvernörerna ufslutade fördrag, genom hvilket Urqviza utnämndes till konfederationens provisoriska ledare till dess nästa kongress sammanträdde (i Augusti). Ministrarne ingåfvo då sina afskedsansökningar och den största spänning var rådande. Urquiza upplöste derföre kammaren, men anordnade genast nya val; han återinsatte guvernören Lopez, äfvensom de förra ministrarne samt förvisade fem af oppositionens ledare. Denna sednare åtgärd blef på Lopez föreställningar återkallad. Allt detta var 24 timmars verk. British Packet för den 2 Juli meddelar de båda den 23 Juni aflåtna manifesterna till det argentinska folket, genom hvilka Urquiza söker rättfärdiga de af honom dagen förut vidtagna åtgärderna. I det första af dessa manifester, som är särdeles vidlyftigt, erinrar Urquiza om sina förtjenster om äterställandet af ordning och frihet i Buenos Ayres och om det. alla föresväfvande mälet, en gemensam författning för argentinska konfederationens stater, för öfverläggning om hvilken de särskilda staternas guvernörer varit :samlade i San Nicolas. Han försäkrar, att han i denna församling utfört en medlares. roll mellan de särskilda staterna och isynnerhet vakat öfver Buenos Ayres intressen. Grunden till den nya författningen är nu lagd och guvernörerna hafva ätervändt till sina stater för att träffa förberedelser till den till Santa-Fe iokallade nationalkongress, som . skall insätta, en provisorisk centralmyndighet. Men redan innan fördraget i San Nicolas blifvit representantkammaren i Buenos Ayres officielt meddetadt hade demagogerna upphäft sitt skrik emot detsamma, och man hade bemödat sig att framställa honom (Urquiza), frihetens förfåktare, säsom en tyrann. Då derefter fördraget kom till öfverläggning i kammaren, sä öppnades icke deröfver en lugn diskussion, utan man, hade genom trolösa insinuationer och upproriska tal undertryckt de sansades röst. Detta kunde icke tälas, demagogiens hydra mäste qväfvas, och för detta ändamäl hade han då ställt sig vid den värdige guvernörens, Lopez sida och till hans förfogande ställt sin auktoritet och sina trupper. — I det andra, kortare manifestet vidröres närmare den provisoriska diktatur, som Urquiza öfvertagit under äberopande af en artikel i det ofvannämnde fördraget i San Nicolas. Demagogerna beskyllas i detta manifest bland annat äfven att hafva vid ministrarnes utträdande ur församlingen hotat dem med hbandgriplig misshandling. Från Rio de Janeiro omförmäles under den 15 Juli, att lagen om öfverlåtandet af jernvägsanläggningen mellan hufvudstaden och åtskilliga stider i det inre blifvit definitift antagen. Regeringen står äfven i underhandling med ett bolag om upprättandet af en ångbåtslinie .på Amazonfloden. Regeringen vill lemna ett årligt tillskott af 240 contos, hvaremot ångbåtarne skola gå uppför floden ända till Nantua (en 90 leguas ofvanför San Josd de Marabitand liggande by) och i början göra denna tur en gång i månaden, sedermera en gång hvar tjugonde dag. Brasiliens statsinkomster visade sig i ett oafbrutet stigande. Innevånarne i provinsen Rio de Janeiro hade på de sista 15 åren förökats från 500,000 till 1,200,000 personer (hvaribland emellertid två tredjedelar creoler och negerslafvar). Ettförslag var framlagt för brasilianska deputeradekammaren om beviljandet af ett anslag för inköp af ångfartyg att användas såsom kryssare till slafhandelns förhindrande. Från Valparaiso förmäles under den 28 Juni att kongressen i Chili beslutat upprätta en militärkoloni vid Magelhaens sund. Från Lima berättis att Garribaldi ankommit dit ifrån China. Man skall ha erbudit honom chefskapet öfver Ecuadors trupper emot Flores. KINA. Från Hongkong förmäles under den 22 Juni att ryktesvis berättats det rebellerna från provinsen Kwang-Si vändt sig nordvart mot den i en bergig trakt liggande staden Tsiuen Chan, hvarifrån de skulle beherrska förbindelsen med provinsen Hu-nan. Den kejserliga kommissarien och öfverfältherren Su skall hafva dragit sig till Yung-ngan Chan. Trakten kring Kanton hade lidit mycket genom öfversvämningar. Dammar voro genombrutna, byar förstörda och mellan 8 och 9000 menniskor omkomna. I provinsen Che-Kiang i närheten af Ningpo hafva innevånarne i flera byar gjort uppror i anledning af de hårda skattebördorna samt anställt stor förödelse på skatteuppbördsmännens boningar och slutligen sprängt och till Ningpo tillbakadrifvit en mot dem utsänd truppafdelning af 1500 man. Enligt de sista underrättelserna hade myndigheterna ännu icke vunnit ötverhand: ARDADTTETTALKSTETA RETA Skall Svenska Jernhandteringen gå under