Aftonbladet – 21 augusti 1852, sida 3

Jag skulle säga att ni står vid edra ord och att ni förstår att hålla en ed. Nej, nej, låtom oss icke skämta! ... Den bjertans doktorn! Han ville sätta mig på prof. .. Alldeles inte; jag talar allvarsamt. Ala dessa chinesiska saker tillhöra mig icke mer; de äro edra.n Då är ni sjelfva kinesiska kejsaren, förs klädd till doktor. Lefve kejsaren! Jag är, utropade jag, i det jag föll till hennes fötter, jag är en simpel dödlig, som glömt sin vishet inför er skörhet.n Stig då upp, doktor; stig upp! sade dansösen med en uppsyn som i hast blef sträng; pinga dumheter i er guddotters närvaro! Hvad vill ni att detta barn skall tänka? Hon kan sqvallra om det för hela slägten! Har ni då aldrig sett Gavarnis De förfärliga barnen? De äro spioner de der oskyldiga. Jag uppreste mig flat, i det jag ursäktade mig så godt jag kunde; hennes vrede tycktes sakta sig; hon räckte mig handen och sade med en djup suck: : Ja, i sanning! Om. jag hade alla dessa vackra saker i min salong, skulle jag anse mig lyckligare än sultaninnan Valide. I afton, min nådiga, skall min chinesiska galong vara hos er., Näåväl, kära doktor, jag skall ställa i-ordning rum åt honom. För sällsamheten skull önskar: jag att ert löfte måtte vara allvarsamt, om det också blott vore för att förödmjuka parisarne, Vill ni kanske teckna af min venstra fot? Genera er inte, Hvad skall ni välgöra med bara en fot? Ni måste hafva maKen.p Min nådiga, jag vågade inte begära det...n Äh, jag är ädelmodig, jag; jag göringening till hälften . . .o (Slutet följer.)