och dylikt och lemnat dörren öppen, så att vinden spridde gnistor och eldflingor, hvaraf buset antändes. Derifrän spridde sig elden till äboerna Pehr och Anders Christenssons närbelägna kringbyggda hemman, det ena dels nybygdt i fjol dels under byggnad, hvarjemte alla eller de flesta öfriga husen nedbrunno. 47 skorstenar stä qvar i.de rykande ruinerna, och skadan är högst betydlig. BLANDADE ÄMNEN, FÖRBÄTTRING I SMÖRETS BEREDNING. Om smöret endast innehölle mjölkens feta beståndsdelar, så skulle det, i beröring med luften, hälla sig ganska länge; men det innehäller äfven en viss qvantitet, i gräddan befintligt, ostämne (casein); detta förvandlar sig till ferment och bildar smörsyra, af hvilken den oangenäma smaken af härsknadt smör uppkommer. Genom tvättning kan man högst ofullkomligt förekomma smörets benägenhet för att skämmäs, emedan vattnet icke kan upplösa ostämnet, som blifvit olösligt genom den i gräddan sig utvecklande syrans inflytande. Fullkomlig renhet kan endast ästadkommas genom denna syras neutraliserande, hvarigenom ostämnet äter blir lösligt och nästan helt och hället kan fränskiljas medelst vatten. Till detta ändamäl förfar man på följande sätt: Sedan gräddan kommit i tjernan tillsättes, under flitigt omrörande, kalkmjölk (i vatten upplöst kalk) i små portioner, till så stor qvantitet som erfordras för att borttaga all syrlighet. Härefter börjar man tjerna och fortsätter dermed till dess smöret börjar afsöndra sig; och innan det samlat sig i större klumpar afbälles tjernmjölken, och i stället tillsättes friskt vatten, hvarefter tjerningen äter börjar och fortgär till dess smöret blir färdigt. Härigenom blir smöret bättre och häller sig längre än på vanligt sätt beredt; tjernmjölken förlorar sin skarpa smak och blir helsosammare, både för folk och kreatur. — MJÖLE-KORS UTFODRING MED POTATIS. Olägenheten vid användandet at rå potatis till boskapens utfodring är känd af nästan hvarje landtbrukare, som dermed gjort försök. Den råa potatisen förorsakar nemligen löst lif hos boskapen och denna verkan är äter fiendtlig mot mjölksekretionen samt i längden skadlig för kreaturets mage. Man har trott sig finns att den solanin potatisen innehäller vällade denna olägenhet och man har derföre varit betänkt på att utdraga nämnde beständsdel, hvilket på ett högst enkelt sätt läter sig göra och vid anställdt försök lemnadt de mest tillfredsställande resultater. Till en början torde påminnas vid denna utfodring, att 10 I potatis anses i närande kraft lika med 5 hö. För att nu skilja frän potatisen det skadliga ämnet eller solanin, böra dessa skäras på machin, släs i ett kar samt beströs med nägot salt samt tillsättas vidare med så mycket vatten, att detsamma stär öfver potatismassan, hvarefter man låter kärlet, betäckt med lock, stå i sex timmar. Då derefter locket öppnas skall man finna vattneis yta öfrerdragen med små gulaktiga bläsor, med fusellukt; ett glas af detta vatten, förtärdt, har på menniskor en laxerande verkan och smakar motbjudande. Sedan detta vatten blifvit afhälldt påsläs nytt vatten, som ytterligare fär stå 6 å 8 timmar. Ännu en tredje uttvättning bör ske, hvarefter potatisen, blandad med hackelse och litet salt, gifves kreaturen till utfodring, hvilka deraf befinna sig väl och gifva riklig och god mjölk. (Skarab. L. Hush. T.) — ÅTERIGEN STORARTADE ENGELSKA ÅNGBÅTSFÖRETAG. Till Boulogne sur mer anlände nyligen ett engelskt ängfartyg af en alldeles ny konstruktion, hvilket endast på 7 timmar hade gjort resan frän London. Fartyget är 235 fot längt, 20 fot bredt, har en drägtighet om 250 tons och en machin om 50 hästkrafter. För och akterdelen är i likhet med räddningsbätarne fylld med luft, och inredningen af salongerna är ett mästerstycke i beqvämlighet och elegans. Efter modell af detta fartyg, hvars närvarande turer endast äro profturer för att försöka dess snabbsegling o. s. v., skall i England oförtöfvadt komma att byggas 2:ne och möjligen 4 jetteängbätar å 10,000 (?) tons och 1000 hästkrafter, hvilka äro beräkpade att göra resan till Ostindien på den oerhördt korta tiden af 28-30 dagar. — DeLeIiskA KONSTITUTIONEN. På föranstaltande af Belgiska regeringen upplägges för närvarande en praktfull och konstnärligt utrustad edition af landets konstitution. Hvar och en som har subskriberat 100 francs till bekostande af denna nationella minnesvärd ötver den belgiska kongressen, erhåller ett praktexemplar; hvarje subskribent på 25 francs erhäller ett enklare exemplar. — UNIVERSAL-SEILJEMYNT. National-ekonomen professor Neilson Hancock i Birmingham har ätit prägla ett mynt, som han föreslär alla verldens regeringar till universal-skiljemynt. Det är af en species storiek samt innehäller 37 delar siltver och 3 delar koppar. På ena sidanh avgifves vigten (1 uns) på engelska, franska och tyska; på den andra är myntets värde angifvit i 12 diogrammer sälunda: Engand 5 sh. 2 d., Amerika 1 dollars 1937; cent., Frankike 6 fr. 39 c. Neapel I dukat 5 gr., Österrike 21 1. 275, kr., Preussen 1 Tolr 217, sgt, Spanien 1 1. 5 realer 28 Maravedi, Portugal 1 Milreis 71!, Reis, Ryssland 1 Rubel 60 kop., Holland 2 gl. 99 c., Hindotan 2 rupier 10 Annas 10 piec, China 7 mace 8 Candoren 44),. Som devis stär på ena sidan en liten slob; prägeln är enkel men vacker. — DEN EVIGA ELDEN. )The Mining Journal neddelar en högst märkvärdig och intressant uppäckt, som nyligen blifvit gjord i Langres i Frankike, och som, om den är sann, säkerligen kommer utt föranleda vetenskapliga undersökningar med afsende på de evigt brinnande lampor, som sägas hafva rarit i bruk bland de gamla. Under det nägra arbe-l: are gräfde bland ruinerna af en gallisk-romersk byggrad, träffade de på taket af en underjordisk källare, wvilket genom tidens inverkan blifvit härdt som meall. Slatligen fingo de dock häl derpå, men nu ro-l: bade plötsligen en utaf dem, att ban såg ljus nere källaren. De nedstego nu deri och funno då en närkligt arbetad graflampa af bronce med kedjor af amma metall hänga I taket. Den var alldeles fylld ned en brännbar substans, som icke tycktes hafva afagit, oaktat förbränningen enligt all sannolikhet fort i. arit under flera ärhundraden. Denna upptäckt kom-l: ner troligen att utbreda ljus öfver den fråga, som öranledt så mänga tvister bland de lärda fornforkarne, ehuru man vill veta, att en liknande upptäckt edan 1540 gjordes i Viterbo, utan att man derigeom erhöll nägra närmare upplysningar. — I Pariserblad ser man nu annonserade senombrutna herrhatiar af horn, ändamälsenliga, säom det i annonsen beter, emedan de icke beröfra väret dagens ljus. HANDELS-UNDERRATTELSER. VEXELEURSER, oterade å STOCKHOLMS Börs Fredagen d. 20 Aug. .ondon 49: 2, å vista 50 J. d.; 42 2, 46 d. d.; 42: —, 1; C5, 7 71 d. d.; 41: 47, 80 d. d. Tamburg 498!,. 20 30 d. d.; 128,, 39 7 d. d.; 198. 67 vu. d.; ARTY å 29713, 80 d do Paris 823,, 20 d. d. imsterdam 120, 53, 63 67 d, d. etersburg 90 30 d. d. löpenhamn 41,, 8 d. d. FE EN 02 ARA XR ce mm oo MAMA ÄÅssomsor no dB