FR (RR nnt a rn nh tan OVE Rundberg uppsatt en läng skrift, hvars innehäll L. dock ej kände närmare till, samt jemte en annav lång karl. i sällskap med L. begifvit sig ut till Lido, der Rundberg uppläst skriften; försäkrande L. i öfrigt, det han hvarken afvetat att nämnde skrift skulle föreställa en stämning eller att nägeot bedrägeri varit i fråga. Slutligen förklarade Lindholm, at: Ruadberg ganska riktigt i ersättning af honom erhällit I rår bko. Rundberg, derpå af polismästaren tillspord om saken, medgaf att han den uppgifoa dagen varit vid Lido och uppläst en skrift, men bestred deremot att densamma varit affattad i form af stämning, äfvensom att han skulle ha gifvit sig ut för rättsbetjent; utan hade Rundbergs mening endast varit att i godo söka uppgöra affären, till bäda parternas belätenhet. Väl hade han af L. emottagit 1 rdr, men den hade den honom ätföljande personen fätt för sitt besvär, och hvilken R. nu uppgaf vara en f. d. poliskonstapel Andersson, gemenligen kallad Kejserlig. Vidare uppmanad att till polismästaren framlemna den ifrågavarande skriften, påstod R. med mycken käckhet att L. mottagit densamma, hvilket likväl af denne sistoämnde under tårar förnekades, helst han aldrig ens haft den i sina händer. : För Anderssons inkallande uppsköts undersökningen till nästa mändag, dervid R. och L. älades vid hemtningsäfventyr återkomma. Upplysningsvis bör tilläggas, att Lindholm skiljdes ur grefvinnan Pipers tjenst endast på den grund att han en dag gätt till staden utan erhället tillstånd. Lindholm, som vid det första polisförhöret uppgaf, att han icke hade det ringaste att anmärka mot sin matmoder, men blifvit slagen at kapten Baker, har uttagit stämning å sin matmoder för erhällande af kost och lön till flyttningen. Målet förevar i måndags å rådhusrättens 6:te afdelning och förekommer äter nästa mändag, då Lindbolm bör medhafva vittnen. — Förliden tisdags afton inkom arbetskarlen vid bäraregillet Anders Andersson på näringsidkerskan Chat. Hammarlings krog, bel:gen i huset N:o 8 Kolmätaregränd, der ban dä, efter att ha intagit förtä ring för 3 sk., säsom betalniog framlemnade en försilfrad spelpenning, under föregitvande att det vore ett 24 skillingsmynt. Enär skymningen redan inträdt och Hammarling dessutom kände till karlen, motiog hon myntet utan att vidare betrakta det samt gaf honom 21 sk. tillbaka. Emedlertid ville det sig ej bättre, än att en bredvid Hammarling stående person tyckt sig märka att myntet sett något kuriöst ut, hvadan han, sedan Andersson aflägsnat sig, gaf Hammarling del af sin misstanke; och hvilket ledde till bedrögeriets upptäckande. Saken anmäldes derpå för traktens polisbetjening, som i gär till poliskammaren uppbemtat Andersson. Vid förhöret uppgaf denne, att han mottagit det falska myntet af en utaf sina kamrater, vid namn Lennholm, och tillade, att han väl haft sig bekant att detsamma varit en s. k. spelpenning, men trott den vara af silfver och fullt motsvara det angifoa värdet. Målet blef derefter genast remitteradt till rådhusrätten. — Koömrnnissarien Backlund hade i dag lätit till poliskammaren uppkalla sockerbagaregesällen Johan Christ. Miller frän Tyskland, derföre att han en längre tid uti rusigt tillständ misshandlade sin bustru och sina tvenne minderäriga barn. Mäller, som för fyra är sedan varit intagen ä arbetshuset, blef äfven nu dit förpassad, sedan det styrktes att han på det mest barbariska sätt misshandlade sin linstru och icke lemnade henne ringaste underhåll. Hustrun anhöll att få sina barn utskrifna frän katolska församlingen, men dertill kunde Br pötismästären icke lemna henne nägon handräckning. Då hon förklarade sin nödställda belägenhet erhöll hon af hr polismästaren nägot tinderstöd för tillfället att kunna skafta föda ät barnen. — Fru Natt och Dag blef i dag uti poliskammaren ställd ä fri fot. Hon begärde utbekomma sina klädespersedlar emedan, såsom hon yttrade sig, hon icke ä gata kunde visa sig i de kläder hon nedfläckat i häktet. Hon skulle först i morgon erhälla beslut öfver denna sin begäran emedan grosshandlaren Wilcke ansett sig böra framställa anhällan om hennes klädespersedlars tagande i säkerbet för den skuld hon skulle häfta hos Wilcke. — Ringaren August Sundbolm var i dag inställd till polisförhör, dels anklagad att ä Köpmanstorget hafva med hugg och slag öfverfallit arbetskarlen Sundell; dels ock att inne på en närbelägen krog hafva kringpiskat gardisten Bergholm samt kastat ett med bränvin ifyldt glas i ansigtet på honom. Sundholm erkände väl att ban ruskat kamraten! Sundell litet i armen, dervid ban kullfallit, men ansäg det vara välförtjent, enär Sundell företagit sig att förolämpa Sundholm, som vore bäde ringare och arbetskarl,. Hvad äter gardistens misshandlande anginge, så hade dönne först skällt Sundholm för hamnbuse, och som han var vid regemente, sä nöp jag till honoms, utlät sig 5. Sedan 3:ne vittnen afhörts och hvilka intygade rapportens riktighet, dömdes Sundholm i ett för allt böta 4 rdr bko, samt ersätta Bergholm med 3 rår 16 sk. bko och hvardera vittnet med 32 sk. bko. På begäran erhöll S. 14 dagars anstånd med böternas liqviderande, o— En f. d. betjent, vid namn Auders Andersson, frän Östergöthland hade under föregifvande att han vore bokbällare byrt rum kos fru Lindström i huset n:o 20 vid Nya Kungsholmsbrogatan. Derifrån hade han aflägsnat sig utan att betala hyran samt medtagit diverse persedlar. I deg på morgonen greps han af öfverkonstapeln Oven uti buset n:o 12 i Maria Qvarngränd och upphemtades till polisförhör. Han erkände sig ha lemnat bostaden utan att uppgöra liqvid, men nekade att ha tillgripit nägot. Sist). söndag hyde ban utan pass hitkommit och innehade vid häktandet 3:ne assistanssedlar och 3:ne förgylda messingsripgar. Då Andersson en gäng förut blifvit hemsänd till hemorten, sä blef ban nu säsom passlös inmanad i häkte och mälet uppskjutit tills om tisdag för upplysningars vinnande. — Qvinspersonen Björkman var i dag upphemtad till poliskammaren för att i brist af tillgäng till henne ädömde böter 6 rår 32 sk. bko för en korrektionists hysande, insättas ä 14 dagars enkelt fängelse. Björkman neg djupt och förklarade sig beredvillig att träda i häkte. I-ena handen bar hon en kryddlimpa och i den andra banden ett större matknyte, och pästod hon sig kusna mä väl i häkte, då hon försedt sig med en tillräcklig matsäck. Hr polismästaren erinrade henne dock om att anskaffande af matsäck vore ändamälslöst, helst fångarne numera icke ega rättighet, att under häktningstiden förtära annat än den fångkost som dem bestäs. Hon blef nu mäkta vred, och yttrade i häftiga ordalag: ät upp mig däi stället, så bli ni väl mätta.. Hon nedfördes i häkte. oo— F, d. landsgevaldigern Ekström, hvilken ehuru för längre tid sedan skiljd frän sin befattning, ändock dagligen visar sig uti den tjensten tillhörande uniform, var i dag uppkallad till poliskamwmaren och älades att vid vite af 10 rår bko icke mera visa sig klädd i uniformen. LANDBSORTS-NYHETER, Norrköping d. 18 Augusti. En af stadens medborgare har ånyo lemnat ett vedermäle af sina ädla tänkesätt, i det han, säsom minne af en nära anbörig, till stadens fattigvärdsstyrelse förliden mändag Ölverlemnada an msfon af TÅ NON rår hba hunnn ge