Aftonbladet – 18 augusti 1852, sida 1

för hela. resan mellan Stockholm och Götheborg samt tvertom, erhåller 50 procents rabatt i afgiften. c 2:o Att Diligence-Frakttazxan för Paketer tills vidare är nedsatt till hälften. . OO OO RO RRENO EE FREE SE STOCKHOLM, den 18 Augusti. I alla länder, der hågen för utveckling af amhällets materiella krafter vaknat, der ett träfvande till förbättring börjat röja sig, der red få ord sagdt, civilisationens mäktiga ande strängt; har det hört till de första: och nöds ändiga medlen för att kunna verka till denna tveckling, att förvärfva en så fullständig könedöm som möjligt om landet, dess.egenheer,. tillgångar m. m. Vinnandet, af denna ännedomy på: hvilken anspråken växtijemnredd med dess stigande; har alltid, och med käl, i och? för si sjelft ansetts såsom ett tort steg på framätskridandets väg. Ett bland nedlen: till. en sådan kännedom, första underaget. till: en pålitlig. statistik, -insedty-och. efersträfvadt redan i forntiden, är karteverket; lå sökte redån de garile folken; Egyptier och töhare, så godt som de svaga vetenskapliga esurserna. medgåfvo, att. afbilda. sitt land, let ena för att betrygga jordbesittningens sränsor mot de rubbningar; som Nilflodens fversvämningar förorsakade: det andra. för mordningen: af sina militäriskå inrättningar, såsom ct och och befästningar: Sedermera ar karteverket delat samma öde som Kultu en i allmänhet, tills det i sednare. tider, i öljd. af vetenskapens. större. riktning åt.det ysiska området, blifvit föremål. för storaanspråk: och stora: ansträngningar. Ej nogatt stt högt utbildadt krigsväsende påkallat den fullständigaste kännedom af allt hvad landet, i det afseendet, har anmärkningsvärdt,. att eganderätts.och.beskattnings-regleringar -tordrat kartor serskildt för sitt ändamål; -—enny vetenskap, geologien, Har uppspirat och äfven fordrat sina Kartor, tidens nya verksamhet för ofantliga kommunikationsanstalter, dem förångna sekler ej: ens. anat, . och för en Större industriell liflighet i alla riktningar;har-också i denna väg oeftergifliga anspråk. I följd af allt detta hafva ock de festa civiliserade länder nu mera försett sig med dyrbara, utförliga karteverk för flera olika ändamål. Ja, Engr land: uppoffrarför. närvarande--millioner för upprättande af kartor öfver Indien. vad vi nu:i korthet yttrat om karteverket i allmänhet är äfven tillämpligt på Sverige, dock med det väsentliga . undantag, att Vi ännu. deruti. stå långt efter åtskilliga andra länder, en naturlig följd af vårt lands stora utsträckning, glesa befolkningock knappa tillgångar; Troget har svenska kurteverket följt vexlingarne af landskulturen;. började påtänkas under Gustaf den :stes och Carl den 9:des. tid; organiserades under Carl den 1l:tes, aftynade under de påföljande långvariga krigen, uppblömstrade åter under en period af den så kallade frihetstiden, och har kraftigt bearbetats under innevarande århundrade. Det är dock. ännu långt ifrån sitt mål. Ursprungligen var general-landtmäterikontoret rikets ahdra offentliga geografiska anstalt; men sedån fältmätningsbrigaden i sednare tider erhållit .en ny organisation under namn af topograkska kåren, och med landets undersökning 1 militäriskt hänseende fått sig. uppdraget:att i fredstid, författa och utgifva länskartor, har karteverket blifvit föremål för en deläd bearBetning I dess begge olika hufvudriktningar, den militäriska och den civila, af förenämnda tvenne verk. . Begge . hafva. mycket. gemensamt, men åter fiog mycket: olika; för att bvart och ett på sitt håll vara mer änfullt ockuperade: . Topografiska kåren, som ostördt fått egna. sig åt sin bestämmelse, samt haft att fägna sig åt en insigtsfull. och. nitisk ledning. och icke heller saknat nödiga anslag, Ihar, jemtei de egentligen militäriska arbeten Isoni icke utgifvas, förskaffat oss åtskilliga goda länskartor. General-landtmäterikontoret derefnot, som, med ef ringa personal till största delen äpplagen afhelt andra göromål Jan geografiska; länge säknat nägra medel för detta ändamål, såg sin verksamhet hörutinnan undertryckt, ända till år 1846; då ett Vid föfregående riksdag beviljadt statsanslag äfven började gifva lif åt det civila Kärteverket; Både i den allmänna och den kommutala förvaltningen häde man länge erfarit den vid otaliga tillfällen tryckande bristen på söcknevis och i större skala författade kartör, hvilka kunde återgifva ej blött de större föremål, som vanligen upptåges på länseller landskapskartor, utan äfven alla de öfriga många detaljer; som i administratift och ekonomiskt ) Ibänseende äro af så stor vigt. Derföre hade ock i 1827 års landtmäteri-instruktion influtit föreskrift derom,. att sådana. kartor med speciella beskrifningar skulle upprättas af landtmäteri-kåren, som genom egoörnätningarde i riket framibragte de dertill nödiga materialierne; som genom behandling af ländets. vigtiga regleringar: skiften och afvittringar, egde vana att. bedöma landets ekonomi isdenna väg: af de dermed sammanhängande kamerala, förhöllanden. Verkställigheten vär dock, : som nämndt är, hämmadgenom brist på medel. Emellertid voro landtmäteri-köntorens afkiver i ständig och. stark tillväxt; och med dem förträffliga källor till det åsyftade, efterlängtade Karteverket. q Sedan rikets ständer, uppå regeringens-proposition, beviljat 3000 rår banko årligen: för sockenkartors och beskrifningars författande, utfärdade regeringen under dest 12: Deceråber 1845-reglementåriska föresKrifteri ämnet. Vederbörande landtmätare änvisadesde söcknar, hvilka de hade att bearbeta; och dås mani general-landträäterikontoret fann ättyhelasånsläget ej åtgick förde arbeten, som inkommo från landtmätarne i landsorten, blef nian betänkt. på att äfven i kontoret, medelst,förstärkning af dess personal, öka verksaniheten, hvilken till en början endast kunnat beståuti utärbetaridet af några få! söckne-kartor med Ibeskrifningar, de der tillika Kunde tjenia landt