Aftonbladet – 17 augusti 1852, sida 3

allas ömsesidiga belåtenhet? Skulle till exempel, -hvad jag sade dig i morse ... . Det :skulle vara er och mia Vaänärär, aforöt Håelene kallt. Vet ni, min far, hvad verlden skulle säga? Den skulle säga att ni sält er dotter: fattigdomen eger icke rätt att ingå en messallians. — Hvad Forde herr de Vaubert tänka? Och hvad skulle han tänka, denne unge .man, som jag bemött så förekommande då jag trodde honom Tfattig och utan hem. Några skulle beskylla mig för bedrägeri, andra misstänka att jag krusat för hans förmögenhet, och alla skulle förakta mig. Markis de dJasSeigliere, höj upp ditt hufvud och ditt hjerta: adelskap och fattigdom hafva sina pligter. Hvad ligger dessutom så förskruckligt i vårt framtida öde? Hafva vi ingen tillflyktsort? Jag ansvarar för herr de Vaubert.s Men, ventre-saint-gris! utbrast markisen, sjag har ju sagt dig att baronesgan och jag äro i öppen fejd.n Konungen skall bjelpa oss,, sade Helene; han måste vara god och rättvis emedan har är kung. Jo, lita på det! Kungen, han anar icke en gång hvad jag gjort för honom, Otacksamhetens ora begynte med monarkiens återställande.s Jag skall kasta mig för hans fötter och säga: Sire.. 2 ;Han skall icke höra dig. Nåväl, min farl sade den unga flickan beslutsamt, xer dotter återstår er. Jag är ung och stark; jag älskar er, jag skall arbeta., Stackars barnl suckade markisen och kysste den modiga flickans små h ; sdessa vackra fingrars arbete skulle icke förslå att föda en siska i bur. Men för att återkomma till bvad jag sade dig för några timmar sedan: tror du då verkligen att det skulle vanära 088? Jag emickrar mig af att hafva en bra retlig hederskänsla och likväl tar jag icke