STSCKHOLE, den 12 Augusti. Vi bafva i morgonens nummer af Svenska Tidningen icke utan storförvåning. setts ett slags kritik öfver tonen i vår egentidning, i sammanhang med en börjad anmälan utaf andra delen af Claes Livijns samlade, skrifter, Hufyndsyftet är att landets allmännast lästa tidning, numera i en viss grad. folkat sig, att den icke dagligen utan endast stundom är oädel, orättvis och nedsjunken i ton,,men att, dock: Svenska Tidningen på det hela taget; eller, åtminstone stundom, vill tillerkänna Aftonbladeis moraliska hållning en viss grad af aktving. a vc Vi borde kanske med nöje och tacksamhet upptaga detta erkännande, och dertill foga den förklaringen å vår sida, att Svenska Tidningens egen ton står betydligt högre än vissa med förra året upphörda tidningar af samma parti, hvilket är obestridligt. Men dels anse vi aktningen för publiken fordra att åt den öfverlemna bedömandet af tonen inom den offentliga polemiken, dels synes just begreppet om publicistisk grannlagenhet och god ton ej vara fullt detsamma hos 0ss och vår värda kollega. Men då ett närmande i detta. afseende ej skulle vara utan nytta för publiken, liksom för tidningsredaktionerna sjelfva, anse vi 088 böra i korthet belysa den sednare punkten, upprigtigt önskande att derigenom afiögsna alla anledningar till missförstånd för framtiden. När man är af så diametralt motsatta. öfvertygelser i nästan alla allmänna ämnen som vi och vår värderade motståndare, så faller lätt ordet med en skärpa, låt det till och med heta bitterhet, hvaraf man inom sig sjelf gerna