Aftonbladet – 11 augusti 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 11 Augusti. Vi hafva emottagit följande insända artikel: FONSeH pÖrutv varna Hg vru: Thet är uppenbara Orätt, och kan mykit ondt afkomma at Domaren för ett löst. Taal eller Ryckte skuld, kan komma enom eller tvinga nogrom till Laghen, medk mindre at ther är nogor annor Liknelse: Forty ens Mans ÖOvän kan snart komma enom ett ondt Ryckte uppå gång, för Afund och Ivilja. skuld.n Tjugusjunde Domareregeln. Polisens lättsinniga åtgörd att på grund at en obevisad insinuation i en tidning hvars moraliska halt är tillräckligt bekant, åtminstone i hufvudstaden, uppkallia. ångfartygskaptenen Giinther och maschinisten Struve för att den sednare skulle ålöggas att dokumentera sin skicklighet i yrket, lemnar ett törnyadt bevis på samma auktoritets antingen bristande kännedom om andan af våra lagar eller dess brist på .grannlagenhet att iakttaga dess former, som likväl -borde, och otvifvelaktigt skola vara gällande äfven för polisen. Det vore således önskligt att pressen något oftare än nu sker följde denna myndighets tilltag med sin upp: märksamhet, .hvarföre plats torde beredas för denna lilla uppsatts: Man ser nästan dagligen omtaladt-i tidningarne, att polisen befattat sig med mål, som alldeles icke tillhört den. På så sätt utbildar sig småningom alltmera den paternella myndighetens vårdande omtanka om -privatlifvets angelägenheter, och snart hafva vana och tra dition gjort det icke ens af ordentlig protokollsföring besvärade polisgodtycket hemmastadt på den civila rättskipningens område. Huru en -polismästare under sådana förhållanden -skall .medhinna att sköta de verkliga polismålen, — såsom det utlofvades då under Hammilton-Bergman-Lagermarkska auspicier hufvudstadens innevånare lockades (lyckligt-, vis blott för tre år) att till det nya polisexperimentet anslå de betydliga summor, som vederbörande så angeläget trängde till, — det 5lir en annan sak. Man är ju föröfrigt icke mycket generad af de gifna löftena eller de utfästade vilkoren, det har-visat sig genom mångfaldiga afvikelser från det projekt, som framlades för de goda församlingsborna, :då det gällde att åtkomma de medel; som förut användes till-.den gamla nattbevakningen; och det. visade sig icke minst deruti, att:br. Lagermark, som uppgjorde förslaget omen polismästare, sjelf höll till godo att genast blifva den andra, under det hr Bergman :stånnade qvar och med resignation. erkände sina —.eljest visst icke svaga — skuldror vara oförmögna att bära den börda, som man inbillat stockholmarne att dessa skuldror kunde tåla, blott. nattbevakningsanslaget fick. gifva ökad styrka åt den :till vissa sina . faktorer okända storhet, .som kallas poliskassan.: -De båda. sednare -polismästarne -hrr Stråle och de Mare hafva icke heller tvekat att draga i par, ända tills nu ändtligen bristen på lämpligt subjekt eller något okändt motiv att ickenu låta den, som char rollen in petto, genast i full kostym framträda på scenen, åstadkommit det miraklet, att den nykomne hr de Mare hinner uträtta hvad den polisrutinerade hr Bergman icke förmådde sköta. : Som sagdt är: polisen är synbarligen ogenerad af den 1849 -gjorda förespeglingen om polisgöromålens handbafvande af: blott.en por lismöstare, och det förefaller .då föga besynnerligt att man. på samma sätt i andra fall går utom -gällande instruktion och roar sig med litet smått och godt i civilfrågor. Men det blir betänkligt, om vanan att förbise hvad: 27:de domareregeln innehåller får inrota sig. Vilja herrar polismän, såsom nu fallet var vid frågan om maschinieten Struve, göra sig till fjeskar för alla obestyrkta uppgifter, som kunna göras i en för ett halft tjog gånger för tryckfrihetsbrott sakfälld skandaltidning, som no